Basuppgifter

Fastighetens namn	Äänekosken jäähalli Proavera
Byggnadsalias	Äänekosken jäähalli Proavera
Fastighetens adress	Sumiaistentie 27 44200 SUOLAHTI
Antal byggnader	1
Fastighetens ägare	Proavera Oy tfn 0400152222

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Keski-Suomi. Beräknad tid för räddningsverkets ankomst till platsen är ca 13 minuter.

Brandlarmsskötare	Panu Halttunen Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 0401352304
Brandlarmscentralens placering	jäänhoitokonetila
Fastighetsskötsel	Proavera
Elleverantör	Äänekosken Energia Oy, Sähkö tfn 0206323800 jour 0206323899
Bevakningsföretagets kontaktuppgifter	Äänekosken Kiinteistönhoito, vartiointi jour tfn 0105248331
Fastighetens försäkringsbolag	If tfn 010191919 http://www.if.fi
Fastighetsägarens försäkringsbolag	If tfn 010191919 http://www.if.fi
Samlingsplats	Jäähallin paikoitus alue
Alternativ samlingsplats	Telakkakadun koulu
Rörlås	Putkilukko sijaitsee Kisakadun puoleisella sivulla. Tarkempi sijainti löytyy liitteissä olevista kuvista
Antal skyddsrum	1

Antal personer

Sammanlagt

	Dagtid	Kvällstid	Nattetid
Vardagar	20–1 500	20–1 500	20–1 500
	Kiinteistössä tapahtuvan toiminnan harjoittamisen luonteesta johtuen tarkkoja lukumääriä ei voida varmuudella antaa. Enimmäismääräksi vahvistettu 1500 henkilöä. Tapahtumanjärjestäjä on tutustunut aina palotekniseen suunnitelmaan (liite).
Under veckoslut	20–1 500	20–1 500	20–1 500
	Kiinteistössä tapahtuvan toiminnan harjoittamisen luonteesta johtuen tarkkoja lukumääriä ei voida varmuudella antaa. Enimmäismääräksi vahvistettu 1500 henkilöä. Tapahtumanjärjestäjä on tutustunut aina palotekniseen suunnitelmaan (liite).

Fastighetens säkerhetspersoner

Säkerhetschef	Antti Virmanen Proavera Oy tfn 0206322863 antti.virmanen@aanekoski.fi
Vikarie för säkerhetschefen, säkerhetsansvarig	Simo-Pekka Laaksonen Proavera tfn 0401246131 simo-pekka.laaksonen@aanekoski.fi
Säkerhetsansvarig	Mikko Muurikainen Proavera mikko.muurikainen@aanekoski.fi
Säkerhetsansvarig	Panu Halttunen Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 0401352304 panu.halttunen@aanekoski.fi
Säkerhetsansvarig	Janne Rahikainen Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 0401933918 janne.rahikainen@aanekoski.fi
Säkerhetsansvarig Urho	Sami Pekkala Suolahden Urho
Säkerhetsexpert	Ari Joutsimatka Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 0401681011 ari.joutsimatka@aanekoski.fi
Paloviranomainen Keski-Suomi	Tilannekeskus 24/7 Keski-Suomen pelastuslaitos tfn 0500542112 pelastuslaitos@jyvaskyla.fi

Fastighetens arbetarskyddsorganisation

Arbetarskyddschef	Arja-Leena Kriivarinmäki Äänekosken kaupunki tfn 0400471273 arja-leena.kriivarinmaki@aanekoski.fi
Skyddsombud	Kari Marjo Äänekosken kaupunki tfn 0400327961 kari.marjo@aanekoski.fi

Olyckor

Risker

• fall
• halkning
• snubbling
• ras av snö eller is på en människa
• trafikolycka
• högt fall
• explosion
• elstöt
• skärsår
• skada som orsakats av verktyg

Följder

• egendomsskador
• personskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Ansamlingen av is på taken ska kontrolleras vintertid.
  • Fastighetsskötselbolaget ska genast underrättas om farliga platser.
  • I farosituationer ska passage och parkering förhindras i områden med risk för ras av snö eller is.
• Gårdsområdet hålls snyggt och i skick.
  • Vinterunderhållet sköts.
• Ingrip omedelbart vid "nära ögat" -situationer. "Nära ögat" -situationer ska utredas och nödvändiga åtgärder vidtas i händelse av liknande situationer och för att förhindra dem.
• Första hjälpen-utrustning har anskaffats och den förnyas regelbundet.
• Alla ska läsa de allmänna anvisningarna för första hjälp.

Brandfaror

Risker

• Mänsklig verksamhet
  • vårdslös rökning
  • förvaring av lösören i passager
  • förvaring av lösören i trappuppgångar
  • branddörrar öppna
  • glömda påslagna elapparater
  • brand orsakad av fett eller annan brand i köket
• Elapparater
  • kortslutningar
  • trasiga elanordningar
  • plats för laddning av en städmaskin
  • spisplatta i gemensamma utrymmen
• Mordbrand
  • olåst avfallsskjul
  • brandbelastning invid husvägg
  • avfallskärl invid husvägg
• Säkerhetsarrangemang
  • fel i brandlarmsanordning
  • inspektionen av brandsläckarna är inte utförd
  • underhållet av brandposterna är eftersatt
• Övriga
  • farliga ämnen
  • gasflaskor
  • Felaktig förvaring av brännbara ämnen och kemikalier

Brandfarliga objekt är bland annat tekniska utrymmen och övriga motsvarande lokaler i fastigheten.

Följder

• egendomsskador
• rökskador
• personskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Mänsklig verksamhet
  • Brandsyn utförs varje år i fastigheten.
  • Säker utrymning ska organiseras:
    • Personalen håller utrymningsvägarna öppna.
    • aktivt ingripande vid brister.
  • Räddningsplanen ska uppdateras och läsas.
• Elapparater
  • Elreparationer och -installationer ska utföras av en yrkesman som finns i TUKES register. Entreprenören ska ha tillräcklig behörighet för installationen och erfarenhet av motsvarande arbeten.
  • Förebyggande av explosions- och brandfaror ska beaktas på laddningsplatsen.
  • En spisplatta får inte användas som förvaringsplats för diverse saker.
• Mordbrand
  • Samla inte på onödig brandbelastning.
• Säkerhetsarrangemang
  • Fastigheten har en utrustning för rökevakuering som inspekteras, underhålls och testas enligt tillverkarens serviceanvisningar.
  • Objektet har ett automatiskt brandlarmsystem.
  • Testerna och underhållet av brandlarmsanordningarna görs enligt serviceprogrammet.
  • Brandsläckningsutrustning finns i fastigheten.
  • Brandsläckarutrustning besiktigas enligt bestämmelserna.
• Övriga
  • Brännbara ämnen får inte förvaras i fastighetens källare eller vindar. Brännbara ämnen ska förvaras på anvisade platser.
  • Ventilation och sotning

Vattenskador

Risker

• Miljö
  • översvämning
  • häftigt regn
• Konstruktioner
  • vattentätheten av konstruktioner brister
  • olycka som beror på bygg- och materialfel
  • rörbrott
• Anordningar
  • trasiga tvättmaskiner och kylanordningar

Följder

• egendomsskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Konstruktioner
  • VVS-arbeten, inspektioner och installationer får endast utföras av yrkesmän.
    • VVS-entreprenören ska ha tillräckliga installationsrättigheter och entreprenören ska ha utfört motsvarande arbeten tidigare.
  • Rörsystemens skick undersöks regelbundet.
  • Löv och skräp ska avlägsnas från tak och rännor.
• Anordningar
  • Vikten av övervakning vid användning och underhåll av hushållsmaskiner.
    • Filter och luddfilter i tvättmaskiner och diskmaskiner ska rengöras regelbundet.
    • Dammsug bakom kylskåpet en gång om året. I samband med detta, syna även i vilket skick kylskåpets kompressor och avrinningskärl är.

Sjukdomsattacker

Risker

• hjärtinfarkt
• insulinchock
• hjärninfarkt
• hjärnblödning
• epilepsi
• svimning

• epidemiat

Följder

• personskador
• dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Säkerställande av snabb hjälp på fastighetens område.
• Anvisningar för första hjälpen finns bilaga till räddningsplanen, läs dem och öva på första hjälpen.
• Första hjälpen-utrustning har anskaffats och den förnyas regelbundet.
• Vägledningen för ambulanser är ordnad och personalen har fått anvisningar om detta.
• Man har gjort det möjligt för räddningsfordon att parkera framför ytterdörrarna.

Fara för strålning eller gas

Risker

• utsläpp av radioaktivt ämne eller farlig gas i miljön
• olycka vid transport av farligt ämne
• olycka i kärnkraftverk
• explosion som orsakas av naturgas.

Följder

• strålningssjukdomar
• dödsfall
• egendomsskador.

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Anskaffning av jodtabletter efter behov (2 tabl./person).
• Fastigheten har skyddsrumsplatser vid adressen
• Skyddsrummets funktionsduglighet upprätthålls.
• Räddningsplanen har verksamhetsanvisningar om olika situationer.

Stormskador

Risker

• olika naturfenomen

Följder

• elavbrott
• egendomsskador
• personskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Man ser till att byggnaden och utomhusomådena är i skick.
• Myndigheternas utegångsförbud ska följas.
• När du söker skydd inomhus, håll dig långt bort från fönster och glasdörrar.
• Förbered dig även på längre elavbrott till exempel på följande sätt:
  • lampa och batterier

Kriminell verksamhet

Risker

• Inbrott
  • det är möjligt att klättra upp på byggnadens tak
  • det går att ta sig oövervakad in i byggnadens lokaler
• Våld
• Vandalism

Följder

• egendomsskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

• Inbrott
  • Märkning och fotografering av värdeföremål
• Vandalism
  • Övervakning av allmän ordning och renlighet samt aktivt ingripande vid brister.
  • Rengöring av graffiti och annat klotter utan dröjsmål.
• Personalen är förpliktad att anmäla om missförhållanden.

Hiilidioksidi palo- ja räjähdysvaara

Hiilidioksidi ei ole syttyvää eikä ylläpidä palamista. Hiilidioksidisäiliö voi kuitenkin revetä tulipalon kuumentamana. Hiilidioksidi reagoi kiivaasti voimakkaiden emästen ja alkalimetallien kanssa aiheuttaen palo- ja räjähdysvaaran.

Säkerhetsanordningar

Rökevakuering

Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.

Utrustning för rökevakuering

Rökevakueringsluckornas placering	Savunpoiston ohjauskeskus SPOK sijaitsee jäänhoitokonetilassa. SPOK:n yhteyteen sijoitetaan savunpoistokaaviot. Paloilmoitinkeskus sijaitsee SPOK:n vieressä. Sähköiset savunpoistoluukut varustetaan akuilla.
Beskrivning	Savunpoiston periaatteet Savunpoisto toteutetaan painovoimaisesti savunpoistoluukkujen kautta. Savunpoiston taso on II, eli pelastuslaitos käynnistää savunpoiston. Savunpoiston mitoitusprosent- tina käytetään 1 %, geometrista luukkupinta-alaa tarvitaan 28,3 m2. Korvausilma ote- taan käsin avattavien ulko-ovien kautta. - Jääalue ja katsomoalueet muodostavat suurimman mitoittavan savulohkon, savun- poisto katolla sijaitsevien savunpoistoluukkujen kautta - Pukuhuoneet: savunpoisto jääalueen savulohkon kautta tai ulkoikkunoiden/ ovien kautta - Jäähdytyskoneisto: savunpoisto käsin avattavasta ulko-ovesta - Jäänhoitokone- sekä säiliötila: savunpoisto katolla sijaitsevan savunpoistoluukun kautta - IV-tila: savunpoisto jääalueen savulohkon kautta Vastuuhenkilö: Äänekosken Kiinteistönhoito Oy, Panu Halttunen, 040 1352304
Centralens läge	Savunpoiston ohjauskeskus SPOK sijaitsee jäänhoitokonetilassa. SPOK:n yhteyteen sijoitetaan savunpoistokaaviot. Paloilmoitinkeskus sijaitsee SPOK:n vieressä. Sähköiset savunpoistoluukut varustetaan akuilla.
Serviceperson	Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 0757580361

Första hjälpen

Enligt 46 § i arbetarskyddslagen (738/2002) ska arbetsgivaren se till att första hjälpen anordnas för arbetstagare och andra personer som vistas på arbetsplatsen, ge anvisningar om första hjälpen och införskaffa tillräckligt med ändamålsenlig första hjälpen-utrustning till arbetsplatsen eller dess omedelbara närhet.

• Ambulansen vägleds: Pääovelle.
• Ansvarsperson för första hjälpen: Simo-Pekka Laaksonen tfn 0401246131.

Det finns förstahjälpen-utrustning tillgänglig i fastigheten enligt följande:

Förnödenhet	Placering
Skåp för första hjälpen	?
Defibrillator	Pääaula
Bår	Hallissa (kaukalo)
Niskatuki	?

Brandsäkerhet

Automatiskt brandlarm

Avsikten med det automatiska brandlarmsystemet är att larma fastighetens användare om en begynnande brand. Systemet detekterar snabbt branden när indikatorn reagerar på brand och brandklockorna börjar ljuda. Systemet förmedlar automatiskt larmet till nödcentralen.

Automatiskt brandlarm

Placering	SPOK:n (savunpoiston ohjauskeskus) yhteydessä sammutusreitin varrella jäänhoitokonetilassa.
Beskrivning	Rakennukseen asennetaan automaattinen paloilmoitinjärjestelmä hätäkeskusyhtey- dellä. Paloilmoitinkeskus sijaitsee SPOK:n (savunpoiston ohjauskeskus) yhteydessä sammutusreitin varrella jäänhoitokonetilassa. Paloilmoitin ohjaa jäänhoitokonetilan EI 15- luokkaisen rullapalo-oven sulkeutumaan palotilanteessa. Rullapalo-oven viereen asennetaan lisäksi käyttöpainikkeet oven mo- lemmille puolille.
Centralens läge	jäänhoitokonetila
Täckning	Koko kiinteistö
Skötare	Panu Halttunen Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 0401352304

Kontroll av larmöverföringsförbindelsens funktioner

• Regebundna underhåll och reparationer
• Månatligt test av larmöverföringsförbindelsen
• Regelbundna inspektioner

Åtgärder i händelse av fel i larmöverföringsförbindelsen

Ifall fel upptäcks i larmöverföringsförbindelsen, ordnas effektivare övervakning i byggnaden med hjälp av personalen.

• Kontakt med nödcentralen
• Jourhavande sätts att övervaka larmcentralen
• Jourhavande larmar nödcentralen vid behov och vägleder räddningsverket till brandplatsen

Räddningsstegar

Fastigheten har fönster och balkonger vars nedre kanter ligger högre än 3,5 meter över marken. Fönstren och balkongerna används som nödutgångar och det har monterats permanenta stegar till dem för att underlätta evakueringar.

Utrymningsvägar

Principen för säker utrymning är att man i varje stund ska kunna avlägsna sig från byggnadens samtliga utrymmen via två utgångar utan nycklar eller andra öppningsdon. Dörrarna får inte hållas i baklås under arbetstiden. Det är inte tillåtet att förvara saker framför utgångarna.

Sisälle suojautuminen

Vaara- ja hätätilanteissa viranomaiset varoittavat väestöä vaaratiedotteella ja yleisellä vaaramerkillä. Suojautuminen lähimpiin sisätiloihin ja ohjeiden mukainen toiminta vaaratilanteessa on ensimmäinen ja yleensä riittävä suojautumiskeino. Sisätiloja ovat koti, koulu, työpaikka tai muu rakennus.

Tällä sivulla kerrotaan sisälle suojautumisesta, ilmanvaihdon sulkemisesta, turvaan siirtymisestä, vaaratiedotteesta ja yleisestä vaaramerkistä.

Kuinka suojaudut sisälle vaaralliselta savulta tai kaasulta kotona ja työpaikalla?

Tulipaloissa syntyvä savukaasu on aina vähintään haitallista ja sen hengittäminen terveydelle vaarallista tai jopa hengenvaarallista. Savukaasu on helposti havaittavissa.

Jos voit itse havaita vaaran, toimi aina välittömästi: suojaudu sisälle ja sulje ilmanvaihto.

Toimi näin viimeistään silloin, kun viranomainen kehottaa yleisellä vaaramerkillä tai vaaratiedotteella. Viranomaisten ohjeita on syytä noudattaa, vaikka et itse vaaraa havaitsekaan. Tilanteet vaara-alueen lähistöllä voivat muuttua nopeasti esimerkiksi tuulen suunnan kääntyessä.

Vaikka osan myrkyllisistä kaasuista voi havaita aistein, kuten haistamalla, kaikkia ei voi. Osa vaarallisista aineista on hajuttomia ja värittömiä.

Jokaisen on osattava pysäyttää koneellinen ilmanvaihto

On tärkeää, että jokainen niin kotona kuin työpaikallakin osaa pysäyttää koneellisen ilmanvaihdon. Lapsiperheissä kaikkien perheenjäsenten, jotka voivat olla joskus yksin kotona, tulisi osata toimia oikein vaaratilanteissa, myös sammuttaa ilmanvaihto.

Koska vaarallinen savu tai kaasu leviää ulkona melko nopeasti, tulisi asukkaiden tai henkilökunnan osata sulkea ilmanvaihto omin voimin. Tämä edellyttää, että ilmanvaihdon katkaisijan sijainti tiedetään ja katkaisijan luo on kaikilla pääsy.

Hätäseis-painikkeen asentaminen esim. eteistiloihin on usein toimiva ratkaisu, jotta kaikilla on mahdollisuus pysäyttää ilmanvaihto vaaratilanteissa.

Kaikissa kiinteistöissä ei ole koneellista ilmanvaihtoa. Silloin voit tukkia ilmanvaihtoaukot esimerkiksi teipin ja/tai pakastuspussien avulla, mikäli myrkyllistä kaasua tai savua tulee sisätiloihin.

Voiko vaara-alueelta siirtyä turvaan toisaalle?

Jos saat vaaratilanteesta tiedon hyvissä ajoin, eikä esim. savun hajua ole vielä ulkona, voit harkita siirtymistä pois vaara-alueelta vaaran ajaksi.

Silloin on kuitenkin tärkeää tietää, voiko vaaran huomata aistinvaraisesti vai voiko vaarallinen aine olla huomaamatonta, kuten eräät kemikaalit ovat. Jos tiedossasi on, että jotakin vaarallista kemikaalia on vapautunut ilmaan, on turvallisempaa suojautua sisälle siihen rakennukseen, jossa sillä hetkellä olet.

Tarvittaessa viranomainen antaa evakuointimääräyksen ja huolehtii evakuoinnin käytännön järjestelyistä, mutta jos kyseessä on savu ja savun haju on voimakas ja se aiheuttaa oireita, kuten päänsärkyä ja silmien kirvelyä, ei pidä jäädä odottamaan pelastusviranomaisten määräystä.

Myös jos savun hajua tulee sisälle saakka, kannattaa siirtyä omaehtoisesti turvallisemmalle alueelle.

Vaaratiedotteella varoitetaan uhkaavasta vaarasta Viranomainen varoittaa ihmisiä vaaratiedotteella henkeä tai terveyttä uhkaavasta vaarasta. Tarvittaessa vaaratiedotteessa annetaan ohjeet suojautumiseen ja vaaratilanteen välttämiseen. Vaaratiedote annetaan myös, kun vaaratilanne on ohi.

Vaaratiedote annetaan tilanteesta riippuen valitulle alueelle tai koko maahan yhtä tai useampia kanavia myöten. Tarvittaessa viranomaiset antavat myös yleisen vaaramerkin.

Kylämnescentral

Kylämnescentral

Placering	Konehuone Hiilidioksidi
Beskrivning	Hälytysvalot ja summerit sijaitsevat hallin puolella ja konehuoneessa, merkitty tunnuksella Hr1 ja Hr2. Painike löytyy konehuoneen ulko-oven vierestä sisäpuolelta. Laitoksen kylmäainetäytös on noin 3500 kg.
Jour	Ständig jour, Huurre Finland Oy, 01005000

Säkerhetsorganisation

Fastighetens säkerhetspersoner

Säkerhetschef	Antti Virmanen Proavera Oy tfn 0206322863 antti.virmanen@aanekoski.fi
Vikarie för säkerhetschefen, säkerhetsansvarig	Simo-Pekka Laaksonen Proavera tfn 0401246131 simo-pekka.laaksonen@aanekoski.fi
Säkerhetsansvarig	Mikko Muurikainen Proavera mikko.muurikainen@aanekoski.fi
Säkerhetsansvarig	Panu Halttunen Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 0401352304 panu.halttunen@aanekoski.fi
Säkerhetsansvarig	Janne Rahikainen Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 0401933918 janne.rahikainen@aanekoski.fi
Säkerhetsansvarig Urho	Sami Pekkala Suolahden Urho
Säkerhetsexpert	Ari Joutsimatka Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 0401681011 ari.joutsimatka@aanekoski.fi
Paloviranomainen Keski-Suomi	Tilannekeskus 24/7 Keski-Suomen pelastuslaitos tfn 0500542112 pelastuslaitos@jyvaskyla.fi

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan

Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.

Berätta vad som har hänt

Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.

Ange exakt adress och kommun

Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.

Svara på frågorna som ställs till dig

Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.

Angera enligt givna instruktioner

Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.

Avsluta samtalet först när du får lov till det

Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt:

Kisakadun puoleinen pääty, sama sijainti putkilukkojen osalta.

Sjukdomsattack eller olycka

Utred och kontrollera

• Vad har hänt?
• Kontrollera personens tillstånd (vaknar eller andas han eller hon)

Ge första hjälpen vid behov

• En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
• Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.

Gör nödanmälan

• Ring nummer 112.
• Berätta varifrån du ringer. Sumiaistentie 27, SUOLAHTI
• Berätta vad som har hänt.
• Agera enligt anvisningarna.
• Rapportera förändringar i patientens tillstånd till nödcentralen.

Brand

Rädda och varna

• Rädda dem som står i omedelbar fara och varna andra.
• Hänvisa människorna till samlingsplatsen.

Släck och begränsa

• Försök släcka branden själv, undvik rök. Utsätt inte dig själv för fara.
• Begränsa att branden och röken sprids genom att stänga fönstren och dörrarna till brandsektionen.

Slå larm

• Använda brandlarmknappen för att larma brandkåren och varna andra med brandklockorna.
• När du har nått en trygg plats, ring till nummer 112 (också efter att ha använt en brandlarmknapp).
• Berätta varifrån du ringer och var det brinner (adress och våning)och om människor står i fara.
• Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.

Vägled

• Vägled räddningspersonalen till platsen.
• I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt: Kisakadun puoleinen pääty, sama sijainti putkilukkojen osalta.

Vid utrymning är samlingsplatsen: Jäähallin paikoitus alue

Alternativ samlingsplats: Telakkakadun koulu

Brand – riktlinjer, när trygg utrymning är förhindrad

Ibland kan en brand som härjar på ett annat ställe förhindra trygg utgång från fastigheten. I dessa fall är det klokast att stanna kvar i ett utrymme där det inte finns rök, med dörrar och andra öppningar stängda.

Stanna kvar i brandsektionen där du befinner dig.

• Det är tryggt att vistas bakom en branddörr. Branddörrar tål en eldsvåda i minst en halvtimme.
• Följderna är ödesdigra om man hoppar från en hög plats, men inte om man stannar kvar på en rökfri plats.

Gå till ett fönster och väck uppmärksamhet. Om det inte lyckas, ring nummer 112.

Följ instruktionerna som myndigheterna ger.

Agerande vid brandlarmsituation

Byggnaden har en automatisk brandlarmanordning som ger larm till räddningsverket. När det ljuder ett brandlarm, ska var och en genast lämna byggnaden.

• Ta med dig ytterkläder om de finns i närheten.
• Stäng dörrar och fönster.
• Använd närmaste möjliga utrymningsväg vid evakueringen.
• Vägled kunder och gäster.
• Ring från en trygg plats till 112 och ge ytterligare upplysningar om situationen. Samtidigt säkrar du att nödcentralen har fått veta om branden.
• Ta dig till samlingsplatsen, stanna inte kvar framför ingångarna.
• Det är inte tillåtet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan särskilt tillstånd.

Faran är över först när räddningsverket ger tillstånd för att återvända till fastigheten. Fastighetens säkerhetspersonal meddelar personalen om att de kan gå in i fastigheten.

Verksamheten på samlingsplatsen

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, börjar personalens representant leda verksamheten. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller ifall människorna bör hänvisas till en annan plats: t.ex. till en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten.

Det är inte tillåtet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från ansvarspersonen. Fastighetens säkerhetspersonal leder verksamheten på samlingsplatsen. Säkerhetspersonalen informerar om hur situationen utvecklas och meddelar när det är tillåtet att återvända till fastigheten.

Saker att minnas på samlingsplatsen:

• ta hand om eventuella skadade, meddela säkerhetspersonalen
• ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
• meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Ifall samlingsplatsen inte är trygg, förflyttar man sig till en säker reservsamlingsplats som skyddsledningen specificerat separat. Vid behov anvisar även myndigheterna skyddsplatser för mer långvarigt skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Försök hjälpa dem så gott du kan.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig

• Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
• Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer

• Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
• Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
• Anmäl omgående
  • till servicemannen: Proavera
• Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
• Huvudvattenkran: -
• Elcentral: -

Ifall vatten hotar utanför byggnaden

• Anmäl till fastighetsskötseln och vid behov nödcentralen 112.

Vid hot om våld

I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.

• Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
• Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
• Be om hjälp i mån av möjlighet.
• Fly och hjälp andra att fly platsen

Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.

Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.

• Gör inte motstånd.
• Gör bara det som den hotfulle ber om.
• Försök varna andra i mån av möjlighet.
• Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
• Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.

Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.

Bombhot

Ett bombhot är ofta grundlöst och ges av en rubbad människa med det ska ändå alltid tas på allvar och varje hot ska anmälas till polisen. Det är viktigt att man i det läget inte tappar fattningen och håller sig lugn.

När ett hot ges per telefon

• Håll dig lugn. Dra ut på samtalet.
• Gör anteckningar. Anteckna hotet ordagrant till minnes.
• Ställ frågor.
  • Var finns bomben?
  • Hur ser bomben ut?
  • När exploderar bomben?
  • Varför?
• Försök väcka en medarbetares uppmärksamhet redan under telefonsamtalet så att denne redan under samtalet kan rapportera till personen som svarar för säkerheten.
• Fäst uppmärksamheten vid uppringarens talsätt och röstnyanser.
  • Kan man höra dialekter eller andra särdrag i personens tal?
  • Är han eller hon upprörd?
  • Läser personen upp meddelandet från ett papper?
• Lyssna även på bakgrundsljuden (t.ex. trafik eller samtal i bakgrunden).
• Efter samtalet ska du meddela om saken till de personer som ansvarar för säkerheten i din lokal och i fastigheten (se kapitlet om Säkerhetspersonal).
• Ifall detta inte är möjligt, ring genast till polisen på tfn 112 och följ instruktionerna som ges på numret.

Ett misstänk föremål eller ett hotfullt brev

• Rör inte vid föremålet.
• Ifall det är fråga om ett brev eller annat liknande, som du redan har hanterat, lägg på minnet vilka ställen du har vidrört och lägg brevet t.ex. i en plastficka.
• Anmäl genast till de personer som ansvarar för säkerheten i din lokal och i fastigheten (se kapitlet om Säkerhetspersonal) och till polisen på allmänna nödnumret 112.
• Spärra av området i mån av möjligheter. Tänk på eventuella polisundersökningar (fingeravtryck och fotspår är synnerligen viktiga bevis).
• Hamna inte i panik. Följ polisens och säkerhetspersonalens instruktioner.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en en minut lång stigande och sjunkande ljudsignal eller en varning som utropas av myndigheten. Den stigande respektive sjunkade signalen är sju sekunder lång. Den allmänna farosignalen betyder att befolkningen hotas av en omedelbar fara.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen

• Gå in. Stäng dörrar, fönster och ventilationsanordningar.
• Slå på radion och invänta anvisningar.
• Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
• Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna.

Yleisen vaaramerkin jälkeen lisätietoa saa myös 112 sovelluksesta.

Naturgas

Det är tryggt att använda naturgas. Farliga situationer kan emellertid uppstå om naturgas läcker till ett slutet utrymme från rör eller gasanordningar. Det är viktigt att förhindra gasläckage för att upprätthålla driftsäkerheten.

En annan riskfaktor i anslutning till naturgas är kolmonoxid, som uppkommer vid ofullständig förbränning. Detta ska särskilt observeras i utrymmen där avlägsnandet av brandgaser inte har arrangerats genom styrning. Korrekta installationer och gasanordningar som är avsedda för naturgas och har godkänts för det samt rätt användning och underhåll säkerställer en säker användning av naturgas.

För att främja användarsäkerheten är det vanligt att naturgasen parfymeras. I vissa användningsobjekt (mycket stor förbrukning, miljöns lukter, processkrav) kan naturgasen vara oparfymerad. Naturgasläckor är lätta att upptäcka på grund av lukten.

Om anläggningen använder naturgas som inte har odoriserats ska ett fast installerat detektionssystem för gasläckage alltid användas i objektet. Systemet ska testas med bestämda intervall.

De enklaste detektionssystemen för gasläckage anger endast om det finns gas i mätobjektet eller inte. Om detektorn också innehåller en mätare, anger den vanligtvis gasens relativa halt i den lägre antändningsgränsen. I så fall ska det säkerställas att mätaren är kalibrerad för den gas som mäts. Om gasdetektorn är försedd med ett larm, är den vanligen inställd på ett värde som är 1/5 av den lägsta antändningsgränsen. Ett större läckage kan konstateras utifrån ljud eller vibrerande luft ovanför läckageområdet.

Åtgärder då ett naturgasläckage observerats

• Om ett naturgasläckage observeras utifrån lukt eller detektorer för läckande gas, ska detta anmälas till personen som ansvarar för driften.
• Om ett naturgasläckage upptäcks i rörsystemet (ljud, jord som flyger omkring) ska detta meddelas till den regionala nödcentralen och rörsystemets ägare.
• Rörsystemens ägare samt larmnummer finns på markeringspålarnas skyltar vid linjen.
• I samband med anmälan är det bra att meddela skyltnumret på stolpen i närheten av platsen där läckaget har upptäckts.

Agerande i en nödsituation

En gasläcka inomhus innebär omedelbar explosionsfara, så det viktigaste är att förhindra att gasen antänds. Källor för antändning och gnistor ska avlägsnas, utrymmet ventileras och människor i farozonen ska föras i säkerhet. Samtidigt med de ovan nämnda åtgärderna ska åtgärder vidtas för att begränsa gasläckan genom att stänga av huvud- eller motsvarande ventiler.

Försök anmäla saken så snabbt som möjligt till driftövervakaren och/eller, beroende på objektet, till nödcentralen. För att dessa åtgärder ska lyckas ska anläggningen ha handlingsinstruktioner för nödsituationer. Agerande i nödsituationer borde övas regelbundet.

Elavbrott

Agerande vid elavbrott

Elströmmen bryts i verksamhetsutrymmet, men i allmänna utrymmen fungerar belysningen fortfarande

• Kontrollera om möjligt säkringarna i gruppcentralen i det egna verksamhetsutrymmet.
• Om problemet kvarstår, kontakta fastighetsservice.

Elströmmen bryts både i verksamhetsutrymmet och i de allmänna utrymmena

• Använd en ficklampa
• Handled vid behov även andra

Hiilidioksidi tapaturman ensiapu

Hengitysteitse tapahtunut altistuminen:

Siirrä hiilidioksidille ja mahdollisesti hapenpuutteelle altistunut henkilö raittiiseen ilmaan. Jos potilaalla on hengitysvaikeuksia, anna tekohengitystä, joka on tehokkainta palkeella. Anna happea niin pian kuin mahdollista. Jos sydän on pysähtynyt, anna painantaelvytystä. Toimita välittömästi ensiapuasemalle lääkärin tutkimusta varten.

Ihokosketus nestemäiseen tai kiinteään hiilidioksidiin:

Huuhtele välittömästi haalealla juoksevalla vedellä. Riisu varovasti vaurioitunutta ihoa ympäröivä vaatetus ja peitä vaurioitunut kohta löyhällä steriilillä siteellä. Toimita välittömästi ensiapuasemalle lääkärin tutkimusta varten.

Nestemäisen tai kiinteän hiilidioksidin roiskeet silmään:

Huuhtele silmää välittömästi silmäluomia auki pitäen haalealla juoksevalla vedellä (poista piilolinssit, mikäli mahdollista). Peitä silmät steriilillä sidoksella. Toimita välittömästi ensiapuasemalle lääkärin tutkimusta varten.

Lisäohjeita saa tarvittaessa yleisestä hätänumerosta puh. 112 ja Myrkytystietokeskuksesta puh. 09-471 977.

Hiilidioksidin käsittely ja varastointi

Estä kaasun pääsy työpaikan ilmaan. Huolehdi tehokkaasta tuuletuksesta. Älä käsittele yhdessä yhteensopimattomien aineiden, kuten jauhemaisten metallien kanssa. Estä takaisinvirtaus käyttökohteesta pulloon. Estä veden imeytyminen pulloon. Hiilidioksidijäätä käsitellessäsi käytä kylmyyttä kestäviä materiaaleja.

Varastoi viileässä (alle 50 ° C), kuivassa, hyvin tuuletetussa paloturvallisessa paikassa kaukana lämpö- ja syttymislähteistä. Varastoi erossa yhteensopimattomista materiaaleista, kuten voimakkaista emäksistä ja alkalimetalleista. Estä sivullisten pääsy varastoalueelle.

Säilytä kaasupullo pystyasennossa, kiinnitettynä kaatumisen estämiseksi ja venttiilisuoja paikallaan. Tarkkaile mahdollisia vuotoja. Merkitse tyhjät kaasupullot ja varastoi ne erillään täysinäisistä.

Hiilidioksidijärjestelmän pysäytys

JÄÄHDYTYSYKSIKÖN PYSÄYTYSKYTKIN

Sijainti:

• konehuoneen ulko-oven vieressä sisäpuolella.

Käytä jäähdytysyksikön pysäytyskytkintä seuraavissa tilanteissa:

• Mittava kylmäainevuoto
• Tulipalo (konehuoneessa)
• Jäähdytysyksikön poikkeuksellisen kova mekaaninen ääni / tärinä

Kun kytkin painetaan alas:

• Jäähdytysyksikön kompressorien ohjauspiirit katkeavat (kompressorit pysähtyvät)
• Jäähdytysyksikön säädin lähettää valvontajärjestelmään hälytyksen
• Höyrystimien paisuntaventtiilit saattavat sulkeutua (ruiskutusohjaus)
• Jäähdytettävän kuorman lämpötilat saattavat nousta
• Järjestelmän sisäiset paineet saattavat nousta
• Varoventtiilit saattavat laueta
• Kytkin ei katkaise pääventtiilien tai kaasujäähdyttimen toimintaa

Jatkotoimenpiteet:

• Älä nosta omatoimisesti kytkintä
• Ota yhteys kylmähuoltoliikkeeseen (puh. 0100 5000)

OHJEELLINEN VÄESTÖNSUOJAN KÄYTTÖÖNOTTOSUUNNITELMA

Poista suojasta väestönsuojankäytölle tarpeeton tavara.

Suoja tyhjennetään sinne normaalioloissa varastoidusta tai muuten kerääntyneestä tavarasta. Tavarat tulee siirtää joko asukkaiden huoneistoihin tai ulos.

Tarkista, että suojassa on tarvittavat työkalut ja muut tarvikkeet.

Varmistu ovien ja luukkujen toiminnasta sekä tiiveydestä.

Tarkasta varauloskäynnin käyttökelpoisuus. Mikäli varauloskäytävän ulostulo on maanpinnalla, varmista, ettei sen yläpuolella ole esimerkiksi pysäköityjä ajoneuvoja tai muuta tavaraa mikä voisi estää uloskaivautumisen tai varauloskäyntiluukun kokonaan avautumisen.

Kiinnitä suojassa oleva sulkuteltta suojaoven sisäpuolelle kiinnityskehykseensä valmiusasentoon tai varmistu sulkuhuoneen esteettömyydestä.

Tarkasta ilmanottokanavat ja ylipaineventtiilit, ettei niihin ole kertynyt roskia tai vettä. Sulje tiiviisti normaaliajan ilmanvaihtoaukot sulkulaipoilla.

Perehdy ilmanvaihtolaitteiston käyttö- ja huolto-ohjeisiin.

Tarkasta valmistajan ohjeiden mukaisesti laitteiston kunto ja laitteiston osien toiminta. Tarkasta ylipainemittarin kunto ja nestemäärä.

Tarkasta erityissuodattimen kunto siten, että suodattimen sulkukannet ovat tiiviisti paikoillaan ja ehjät. Erityissuodattimen suojat saa poistaa vasta viranomaisen käskystä.

Tarkasta suojan tiiviys alla mainittujen ohjeiden mukaisesti tai valmistajan ohjeiden mukaisesti (ns. tiiveyskoe).

Tarkasta varavesisäiliöiden määrä ja täytä ne puhtaalla juomavedellä.

Asenna kuivakäymälät oikeille paikoilleen valmistajan ohjeiden mukaisesti. Kuivakäymälät on voitu suunnitella kiinnitettäviksi erillisiin kiinnitysrimoihin.

Seuraa viranomaisohjeita.

YLEINEN OHJE SUOJAN TIIVEYDEN TARKASTAMISEEN

1. Sulje suojan ovi ja luukut, normaaliajan ilmanvaihto sekä viemärin sulkuventtiili.
2. Tarkasta ylipainemittarin kunto ja aseta se nolla asentoon.
3. Sulje suojan seinissä olevat ylipaineventtiilit niissä olevista käsikäyttöisistä lukitusruuveista.
4. Sulje ilmanvaihtokoneen paineventtiili käsipyörästä.
5. Tarkasta silmämääräisesti sulkuteltta. Sulkutelttaa ei tarvitse poistaa pakkauksesta.
6. Jos IV-laitteessa on ilmamäärämittarissa ”tiiveys” asento, toimi seuraavasti: käännä vipu tiiveysasentoon. Aseta ilmanvaihtolaitteistoon käsikampi ja pyöräytä ilmanvaihtokonetta muutama kierros, jotta öljyt liikkuvat vaihteistossa. Poista koneesta käsikampi. Käynnistä IV-kone painikkeesta ja avaa paineventtiiliä hitaasti siten, että ilmavirtamittarissa on lukema 150 m3 /h. Tiiveys on riittävä, jos ylipainemittarissa on lukema 100 Pa.
7. Jos IV-laitteessa ei ole ilmamäärämittarin ”tiiveys” asentoa, toimi seuraavasti: Aseta ilmanvaihtolaitteistoon käsikampi ja pyöräytä ilmanvaihtokonetta muutama kierros, jotta öljyt liikkuvat vaihteistossa. Poista koneesta käsikampi. Käynnistä IV-kone painikkeesta, kunnes ylipainemittari näyttää lukemaa 300 Pa. Mikäli 300 Pa ei saavuteta, tulee vuotokohdat etsiä ja tilkitä. Kun 300 Pa on saavutettu, sulje paineventtiili ja sammuta IV-kone. Mittaa kuinka kauan aikaa kuluu 200 Pa -> 50 Pa. Jos paineen laskuun kuluu yli 20 s, tiiveys on riittävä. Jos aikaa kuluu vähemmän kuin 20 s, tulee vuotokohta etsiä ja korjata.

Sisälle suojautuminen

Kun kuulet yleisen vaaramerkin:

Yleinen vaaramerkki on minuutin pituinen nouseva ja laskeva äänimerkki. Se kuuluu väestöhälyttimistä ja varoittaa ulkona olevaa väestöä uhkaavasta, välittömästä vaarasta.

Siirry sisälle. Pysy sisällä. Sulje ovet, ikkunat, tuuletusaukot ja ilmanvaihto. Avaa radio ja odota rauhallisesti ohjeita. Vältä puhelimen käyttöä, etteivät linjat tukkeudu. Älä poistu alueelta ilman viranomaisten kehotusta, ettet joutuisi vaaraan matkalla. Sisälle suojautumisen toimintaohjeet kotona ja työpaikalla – myös harjoittelua varten Näitä sisälle suojautumisen toimintaohjeita sinun kannattaa myös harjoitella. Ohjeita voi hyödyntää kotona, taloyhtiöissä ja työpaikalla. Kiinnitä huomiota vaiheiden 2, 3, 4 ja 6 lisähuomioihin.

1. Jos olet ulkona tai autossa, siirry heti sisätiloihin. Sulje auton ilmanvaihto tarvittaessa väliaikaisesti.
2. Sulje ovet ja ikkunat. – Työpaikalla automaattisesti avautuvat ovet, saadaanko ne käsikäytölle? Kuka hoitaa, miten?
3. Pysäytä ilmanvaihto. – Kuka, mistä? – Varmista jokaisesta tilasta, että ilmanvaihto katkeaa.
4. Tiedota kaikkia kiinteistössä olevia henkilöitä vaaratilanteen tai harjoituksen alussa ja sen aikana (kiinteistöön voi tulla vaaratilanteen aikana suojautumaan lisää henkilöitä): – ”(Tämä on harjoitus.) Ulkona on vaaratilanne, pysy sisätiloissa. Tässä kiinteistössä on ilmanvaihto nyt pysäytetty. Sisällä olet turvassa.”
5. Tiedota kiinteistössä olevia, kun vaara on ohi. Vaaratilanteen aikana saat tietoa radion ja tv:n kautta.
6. Käynnistä ilmanvaihto. – Kuka, miten ja mistä? – Varmista, että ilmanvaihto käynnistyy kaikissa tiloissa.
7. Tuuleta tilat huolellisesti vaaran mentyä ohi.

Vuosittain toistuvat turvallisuusasiat

• Turvallisuuskokous: 1 krt. vuodessa vähintään (Turvallisuusvastaavat) koolle kutsujana toimintayksikönjohtaja.
• Turvakävely henkilöstölle: 1 krt. vuodessa vähintään (Vastuu toimintayksikönjohtajalla).
• Poistumisturvallisuus harjoitus: 1 krt. vuodessa vähintään (Vastuu toimintayksikönjohtajalla).
• Sisälle suojautumisharjoitus: 1 krt. vuodessa vähintään (Vastuu toimintayksikönjohtajalla).

Toimintayksikön toiminnasta riippuen tulee järjestää 2 - 5 vuoden välein:

• Alkusammutusharjoitukset (alkusammutus koulutus) henkilöstölle. (Vastuu toimintayksikönjohtajalla).
• Ensiapukoulutus (Vastuu toimintayksikönjohtajalla).

Äänekosken Vpk:ta on mahdollista hyödyntää mm. harjoituksien järjestämisessä. Vpk:n hyödyntäminen tukee nuorten harrastustoimintaa taloudellisesti mm.

Muut turvallisuus koulutukset:

Toimintayksikönjohtaja vastaa myös mahdollisista muista lakisääteisten koulutuksien järjestämisestä henkilöstölle, jotka ovat mahdollisesti alakohtaisia.

Turvallisuusasiantuntija Ari Joutsimatka konsultoi tarvittaessa edellä mainittujen asioiden osalta.

Dokumentointi:

Kaikki turvallisuuteen liittyvät koulutustiedot ja harjoitukset tulee dokumentoida sähköiseen pelastussuunnitelma järjestelmään (Vastuu toimintayksikönjohtajalla). Pelastussuunnitelman lukukuittauksien valvonnasta vastaa työryhmän turvallisuusvastaava / lähiesimiehet.

112 Suomi mobiilisovellus

112 Suomi -sovelluksen käyttöönotto

1.Lataa maksuton sovellus puhelimeesi sovelluskaupasta (App Gallery, Google Play, App Store).

2.Aseta ikoni puhelimen aloitusnäyttöön niin, että se on nopeasti löydettävissä.

3.Käynnistä sovellus, syötä puhelinnumerosi ja valitse haluamasi kieli (suomi, ruotsi tai englanti).

4.Saat kaikki ominaisuudet käyttöön antamalla luvan sovelluksen esittämiin kysymyksiin. Kysymyksissä on käyttöjärjestelmäkohtaisia eroja. Sovelluksen avaaminen ei tarkoita sitä, että hätäpuhelu käynnistyy. Voit huoletta tutustua sovelluksen palveluvalikoimaan.

Hyvä tietää 112 Suomi -sovelluksen tiedoteominaisuudesta

Vaara- ja viranomastiedotteiden sisällöstä vastaa aina tiedotteen antava viranomainen. Saat uudesta vaara- ja viranomaistiedotteesta äänimerkin sekä ilmoituksen puhelimen näytölle. Kaikki avoimet tiedotteet löytyvät Tiedotteet-välilehdeltä. Puhelinten omat käyttöjärjestelmät saattavat rajoittaa tiedotteiden saamista. Ilmoitus voi jäädä tulematta esimerkiksi silloin, jos ei ole antanut sovellukselle lupaa seurata sijaintia tai lähettää ilmoituksia, puhelin on virransäästötilassa tai paikannus ei ole jostain syystä onnistunut. Voit säätää tiedotteiden ääniasetuksia sovelluksen kohdassa: Asetukset/ Ilmoitukset. 112 Suomi -mobiilisovellus on turvallisuusviranomaisten suosittelema sovellus. Yksityisyytesi on turvattu. Uudet päivitykset saat päivittämällä sovelluksen

112 Suomi sovellus lyhyesti

Lisätietoa ja Latauslinkki: 112 sovellus