Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.
Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.
Innehåll
- Inledning
- Basuppgifter om objektet
- Organisation
- Risker
- Säkerhetsarrangemang
- Riktlinjer
- Säkerhetsorganisation
- Larma efter hjälp
- Sjukdomsattack eller olycka
- Brand
- Verksamheten på samlingsplatsen
- Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer
- Vattenskada
- Vid hot om våld
- Bombhot
- Allmän farosignal
- Elavbrott
- Koronavirusohjeita
- Käyttö / huolto-ohjeet / viikko ja päivittäis tarkastukset!
- Onnettomuusskenaariot hallissa
- Vuosittain toistuvat turvallisuusasiat
- Tärkeät yhteystiedot
- Käyttäjäohjeistus
- 112 Suomi mobiilisovellus
- Befolkningsskydd
- Utrymning
- Förvaring av inventarier
- Bilagor
- Bruksanvisningar för brandsläckare
- Sladdar för uppvärming av bilar
- Nyckelsäkerhet
Inledning
Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:
- bedöma faror och risker ur slutsatserna;
- säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
- information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
- eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)
Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)
I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:
- risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
- personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
- räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
- räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)
Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:
- släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
- anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
- brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
- skyltning och belysning av utrymningsvägar;
- utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:
- förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
- vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
- vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
- vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)
Basuppgifter om objektet
Jalkapallohalli on tarkoitettu ainoastaan liikunta ja urheilukäyttöön. Hallissa ei tule järjestää muita tilaisuuksia, jotka voivat lisätä hallin palokuormaa tai henkilömäärää (kuten kirpputorit yms).
Äänekosken ylipainehalli on jalkapallon pelaamiseen soveltuva harrastustila. Ylipainehallia käyttävät jalkapallon harjoitus- ja ottelutoimintaan pääsääntöisesti äänekoskelaiset urheiluseurat, yksityishenkilöt ja yritykset. Näiden lisäksi vuoroja myönnetään myös Äänekosken ulkopuoliselle toimijoille kysynnän mukaan.
Hallin henkilömäärä on enintään 120 henkilöä.
Basuppgifter
Fastighetens namn | Ylipainehalli (AINOLA) |
---|---|
Byggnadsalias | Ylipainehalli |
Fastighetens adress |
Mämmensalmentie 4 44120 ÄÄNEKOSKI |
Antal byggnader | 1 |
Fastighetens ägare |
Äänekosken Kaupunki, Tilapalvelu
http://www.aanekoski.fi/asukkaalle/asuminenjaymprist/tilapalvelut/ |
Övriga uppgifter
Objektet hör till följande räddningstjänst: Keski-Suomi. Beräknad tid för räddningsverkets ankomst till platsen är ca 8 minuter.
Fastighetsskötsel | Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 010 5248331 jourtelefon 010 5248331 |
---|---|
Elleverantör |
Äänekosken Energia Oy, Sähkö
tfn 020 6323800 jour 020 6323899 |
Bevakningsföretagets kontaktuppgifter |
Äänekosken Kiinteistönhoito, vartiointi
jour tfn 010 5248331 |
Fastighetens försäkringsbolag |
Pohjola Vakuutus Oy
tfn 03 030303 https://www.op.fi |
Fastighetsägarens försäkringsbolag |
Pohjola Vakuutus Oy
tfn 03 030303 https://www.op.fi |
Samlingsplats | Liikuntapuiston parkkialue (liikuntapuiston keskimmäisen rakennuksen
välissä oleva p-alue, merkitään kyltillä) |
Alternativ samlingsplats | Hiihtarin koppi ( Hiihtoalueen huoltorakennus) |
Uppvärmningsmetod | Fjärrvärme |
Huvudvattenkran | "kyseessä ylipainehalli ja käytössä ainoastaan lämmityspiiri ei käyttövettä, kelistä johtuen ei kiertoa ensiöpuolella, puutteita: eristykset puuttuu,
viritys syksymmällä kun kelit on kohdallaan" |
Värmefördelningsrum | Tekninentila |
Elcentral | Varavoimakone sijoitetaan 8 m päähän rakennuksesta ja sen sisällä olevat polttoainesäiliö sijaitsee varavoimakoneen rungossa, sen alapuolella ja on teräksinen. Viereen tuleva tekninen tila on myös yli 8 päässä. |
Arrangemang för reservkraft | Reservkraftsmaskin |
Organisation
Teknisk disponent |
Hanna Räsälä Äänekosken kaupunki tfn 040 5862943 hanna.rasala@aanekoski.fi |
---|---|
Vapaa-aikajohtaja |
Jukka-Pekka Pohjolainen Äänekosken Kaupunki tfn 020 6323259 jupe.pohjolainen@aanekoski.fi |
Toimialapäällikkö |
Riitta Tikkanen Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 010 5248331 riitta.tikkanen@aanekoski.fi |
Lvi-insinööri |
Niko Oksanen Äänekosken kaupunki tfn 040 1510407 niko.oksanen@aanekoski.fi |
Liikuntapalveluvastaava |
Jaana Kiiskinen Äänekosken kaupunki tfn 040 5514016 jaana.kiiskinen@aanekoski.fi |
Energiainsinööri |
Juha Saari Äänekosken kaupunki tfn 040 5729182 juha.saari@aanekoski.fi |
Huolto esihenkilö |
Jarno Huuskonen Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 010 5248331 jarno.huuskonen@aanekoski.fi |
Vartiointi vuoroesimies |
Harri Malkamäki Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 010 5248331 harri.malkamaki@aanekoski.fi |
Automaatioinsinööri |
Juha Hintikka Äänekosken kaupunki tfn 040 6247934 juha.p.hintikka@aanekoski.fi |
Vs. tekninen johtaja |
Erika Räihä Äänekosken kaupunki tfn 040 7623811 erika.raiha@aanekoski.fi |
Turvapalvelut |
Ari Joutsimatka Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 010 5248331 ari.joutsimatka@aanekoski.fi |
Puistopalvelun esihenkilö |
Nina Sirkka Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 040 1527288 nina.sirkka@aanekoski.fi |
Fastighetens säkerhetspersoner
Säkerhetschef
Ylipainehalli |
Jukka-Pekka Pohjolainen Äänekosken Kaupunki tfn 020 6323259 jupe.pohjolainen@aanekoski.fi |
---|---|
Säkerhetsansvarig
rehtori KYK |
Mauri Kangaskesti Äänekosken kaupunki tfn 020 6323060 mauri.kangaskesti@aanekoski.fi |
Säkerhetsansvarig
ÄKhoy siivousplavelut |
Laura Väisänen Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 040 6629057 laura.vaisanen@aanekoski.fi |
Säkerhetsansvarig
Liikuntapalvelut – Terveysliikuntaprojektin liikunnanohjaaja |
Maria Heikkinen Äänekosken kaupunki tfn 040 1902748 maria.heikkinen@aanekoski.fi |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Jaana Kiiskinen Äänekosken kaupunki tfn 040 5514016 jaana.kiiskinen@aanekoski.fi |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Minna Porrassalmi Huiman juniorijalkapallon koordinaattori tfn 040 5514016 minna.porrassalmi@huimajuniorijalkapallo.fi |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Hannu Penttinen Huiman jalkapallojaoston puheenjohtaja tfn 040 5964521 hannu.penttinen@aanekoski.fi |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Antti Heinonen Huiman juniorijalkapallo tfn 046 8516104 ana78.heinonen@hotmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Joni Kautto Huiman juniorijalkapallo tfn 044 3227391 j.kautto89@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Juha Nyholm Huiman juniorijalkapallo tfn 050 5854727 junyholm@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Mikko Porrassalmi Huima juniorijalkapallo tfn 040 7576348 mikko.porrassalmi@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Mikko Huttunen Huima juniorijalkapallo tfn 040 7253042 mihu1977@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Kati Tuovinen Huima juniorijalkapallo tfn 040 7061235 katsu.tuovinen@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Jani Kaajalahti Huima juniorijalkapallo tfn 040 0429569 kaajis2@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Natalia Lunttila Huima juniorijalkapallo tfn 044 5110182 naxu23@hotmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Janne Nummela Laukaa P09 YJ tfn 040 9388686 jannenummela1975@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Susanna Väisänen Huima P11 tfn 044 5381996 suvaisanen@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
lukio liikunnanopettaja |
Erika Forsberg Äänekosken kaupunki tfn 040 0115328 erika.forsberg@aanekoski.fi |
Säkerhetsansvarig
ylipainehalli |
Paolo Corveleyn Huima P11 tfn 040 9388686 corveleyn.paolo@gmail.com |
Säkerhetsexpert
Ylipainehalli |
Ari Joutsimatka Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 040 1681011 ari.joutsimatka@aanekoski.fi |
Paloviranomainen
Keski-Suomi |
Tilannekeskus 24/7 Keski-Suomen hyvinvointialueen pelastuslaitos tfn 050 0542112 riskienhallinta@pelastustoimi.fi |
Turvallisuuskoulutukset
Turvallisuuspäällikkö vastaa kohteen henkilöstön riittävästä turvallisuuskoulutuksesta, sekä koulutuksien järjestämisestä. Kohteella toimiva henkilökunta on suorittanut Ea kurssin ja sen voimassaoloa pidetään yllä. Alkusammutuskoulutus järjestetään kohteella toimivalle henkilöstölle 2 - 3 vuoden välein. Pelastussuunnitelma päivitetään vähintään kerran vuodessa. Turvallisuuskävelyt pidetään vuosittain kohteen henkilöstölle, jossa pelastussuunnitelma jalkautetaan.
Fastighetens arbetarskyddsorganisation
Arbetarskyddschef |
Arja-Leena Kriivarinmäki Äänekosken kaupunki tfn 040 0471273 arja-leena.kriivarinmaki@aanekoski.fi |
---|---|
Skyddsombud |
Kari Marjo Äänekosken kaupunki tfn 040 0327961 kari.marjo@aanekoski.fi |
Tjänstemännens skyddsombud |
Mia Irtamo Äänekosken kaupunki tfn 040 7788634 mia.irtamo@aanekoski.fi |
Fastighetens viktiga nummer
Uppdrag | Namn | Telefonnummer | Journummer |
---|---|---|---|
Servicebolag | Äänekosken Kiinteistönhoito Oy | 010 5248331 | 010 5248331 |
Bevakningsföretagets kontaktuppgifter | Äänekosken Kiinteistönhoito, vartiointi | 010 5248331 |
Namn | Telefonnummer | Jourtider | |
---|---|---|---|
Servicejour | Äänekosken Kiinteistönhoito Oy | 010 5248331 | Ständig jour |
Övriga viktiga nummer
Företagare | Telefonnummer | Jourtider |
---|---|---|
Allmänt nödnummer | 112 | 24 h |
Giftinformationscentralen | 0800 147 111 | 24 h |
Risker
Ur säkerhetssynpunkt innebär en risk kombinationen av sannolikheten för en olycka och dess följder. En viktig del av en säker fastighet är att identifiera säkerhetsrisker och bedöma följderna av dem. På de följande sidorna identifieras risker som riktas mot människor, egendom och miljö. För de identifierade riskerna har ett förslag tagits fram med åtgärder för att eliminera, minska och hantera risker. Endast en identifierad risk kan hanteras.
Riskklasser för fastigheten och personer:
- Olyckor
- Brandfaror
- Vattenskador
- Sjukdomsattacker
- Fara för strålning eller gas
- Stormskador
- Inbrott, vandalism o.d.
Olyckor
Risker
- fall
- halkning
- snubbling
- ras av snö eller is på en människa
- trafikolycka
- explosion
- elstöt
- första hjälpen-redskap saknas
- skada som orsakats av verktyg
Följder
- egendomsskador
- personskador
Åtgärder och säkerhetsarrangemang
- Ansamlingen av is på taken ska kontrolleras vintertid.
- Fastighetsskötselbolaget ska genast underrättas om farliga platser.
- I farosituationer ska passage och parkering förhindras i områden med risk för ras av snö eller is.
-
Gårdsområdet hålls snyggt och i skick.
- Vinterunderhållet sköts.
- Ingrip omedelbart vid "nära ögat" -situationer. "Nära ögat" -situationer ska utredas och nödvändiga åtgärder vidtas i händelse av liknande situationer och för att förhindra dem.
- Första hjälpen-utrustning har anskaffats och den förnyas regelbundet.
- Alla ska läsa de allmänna anvisningarna för första hjälp.
Brandfaror
Risker
- Mänsklig verksamhet
- vårdslös rökning
- förvaring av lösören i passager
- branddörrar öppna
- glömda påslagna elapparater
- Elapparater
- kortslutningar
- trasiga elanordningar
- plats för laddning av en städmaskin
- Mordbrand
- olåst avfallsskjul
- brandbelastning invid husvägg
- avfallskärl invid husvägg
- Säkerhetsarrangemang
- inspektionen av brandsläckarna är inte utförd
- bristande underhåll i centralen för larmsljus
- Övriga
- farliga ämnen
- Felaktig förvaring av brännbara ämnen och kemikalier
Brandfarliga objekt är bland annat tekniska utrymmen och övriga motsvarande lokaler i fastigheten.
Följder
- egendomsskador
- rökskador
- personskador
Åtgärder och säkerhetsarrangemang
- Mänsklig verksamhet
- Brandsyn utförs varje år i fastigheten.
- Säker utrymning ska organiseras:
- Personalen håller utrymningsvägarna öppna.
- aktivt ingripande vid brister.
- Räddningsplanen ska uppdateras och läsas.
- Elapparater
- Elreparationer och -installationer ska utföras av en yrkesman som finns i TUKES register. Entreprenören ska ha tillräcklig behörighet för installationen och erfarenhet av motsvarande arbeten.
- De elektriska huvudcentralerna är märkta och det förvaras inga föremål framför dem.
- Förebyggande av explosions- och brandfaror ska beaktas på laddningsplatsen.
- Mordbrand
- Samla inte på onödig brandbelastning.
- Säkerhetsarrangemang
- Brandsläckningsutrustning finns i fastigheten.
- Brandsläckarutrustning besiktigas enligt bestämmelserna.
- Utrymningsvägarna är märkta med skyltar.
- Övriga
- Ventilation och sotning
Vattenskador
Risker
-
Miljö
- översvämning
- häftigt regn
-
Konstruktioner
- vattentätheten av konstruktioner brister
- olycka som beror på bygg- och materialfel
- rörbrott
-
Anordningar
- trasiga tvättmaskiner och kylanordningar
Följder
- egendomsskador
Åtgärder och säkerhetsarrangemang
- Rutten till huvudkranarna för vattnet är märkt med skyltar.
-
Konstruktioner
-
VVS-arbeten, inspektioner och installationer får endast utföras av yrkesmän.
- VVS-entreprenören ska ha tillräckliga installationsrättigheter och entreprenören ska ha utfört motsvarande arbeten tidigare.
- Rörsystemens skick undersöks regelbundet.
- Löv och skräp ska avlägsnas från tak och rännor.
-
VVS-arbeten, inspektioner och installationer får endast utföras av yrkesmän.
-
Anordningar
- Vikten av övervakning vid användning och underhåll av hushållsmaskiner.
- Filter och luddfilter i tvättmaskiner och diskmaskiner ska rengöras regelbundet.
- Dammsug bakom kylskåpet en gång om året. I samband med detta, syna även i vilket skick kylskåpets kompressor och avrinningskärl är.
- Vikten av övervakning vid användning och underhåll av hushållsmaskiner.
Sjukdomsattacker
Risker
- hjärtinfarkt
- insulinchock
- hjärninfarkt
- hjärnblödning
- epilepsi
- svimning
Följder
- personskador
- dödsfall
Åtgärder och säkerhetsarrangemang
- Säkerställande av snabb hjälp på fastighetens område.
- Anvisningar för första hjälpen finns bilaga till räddningsplanen, läs dem och öva på första hjälpen.
- Första hjälpen-utrustning har anskaffats och den förnyas regelbundet.
- Vägledningen för ambulanser är ordnad och personalen har fått anvisningar om detta.
- Man har gjort det möjligt för räddningsfordon att parkera framför ytterdörrarna.
Fara för strålning eller gas
Risker
- utsläpp av radioaktivt ämne eller farlig gas i miljön
- olycka vid transport av farligt ämne
- olycka i kärnkraftverk
Följder
- strålningssjukdomar
- dödsfall
Åtgärder och säkerhetsarrangemang
- Anskaffning av jodtabletter efter behov (2 tabl./person).
- Räddningsplanen har verksamhetsanvisningar om olika situationer.
Stormskador
Risker
- olika naturfenomen
Följder
- elavbrott
- egendomsskador
- personskador
Åtgärder och säkerhetsarrangemang
- Man ser till att byggnaden och utomhusomådena är i skick.
- Myndigheternas utegångsförbud ska följas.
- När du söker skydd inomhus, håll dig långt bort från fönster och glasdörrar.
- Förbered dig även på längre elavbrott till exempel på följande sätt:
- lampa och batterier
Kriminell verksamhet
Risker
-
Inbrott
- det går att ta sig oövervakad in i byggnadens lokaler
- Våld
- Vandalism
Följder
- egendomsskador
Åtgärder och säkerhetsarrangemang
-
Inbrott
- Märkning och fotografering av värdeföremål
-
Vandalism
- Övervakning av allmän ordning och renlighet samt aktivt ingripande vid brister.
- Rengöring av graffiti och annat klotter utan dröjsmål.
- Personalen är förpliktad att anmäla om missförhållanden.
Säkerhetsarrangemang
Släckningsutrustning
Placering | Släckningsutrustning | Beskrivning |
---|---|---|
yhteensä 10 kpl. 7 kpl poistumisreittien ovilla. | Brandsläckare | Rakennus on varustettu alkusammutuskalustolla. Alkusammutuskalustona on käsi-sammuttimet. Alkusammuttimien ohjeelliset sijoituspaikat on esitetty liitekuvissa. Sammuttimet kiinnitetään katsontakorkeudelle näkyvälle paikalle tai tarkoitukseen so-veltuvaan kaappiin näkyvälle paikalle. Alkusammutuskalusto opastetaan sammutin-tyyppiä kuvaavalla opasteella. Käsisammuttimien tyyppi vähintään 6 kg, 21A 183 BC jauhesammuttimet. |
- minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
- minst vartannat år (platser inomhus)
Säkerhetsanordningar
Utrymningsskylt, säkerhets- eller markeringsljus
Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.
Placering | Poistumistiet |
---|---|
Beskrivning | Ylipainehalli on yhteen kerrokseen rakennettu esteetön tila, jossa on vapaa näkyvyys kaikkiin suuntiin., Hallin ulkokehälle on sijoitettu 6 kpl 1200 mm leveitä sisältä avattavia hätäpoistumistieovia, yksi pyöröovi, yksi inva-ovi sekä 4000 mm leveä huoltotunneli. Hallissa on siis yhteensä yhdeksän reittiä poistumiseen eri tilanteissa. |
Centralens läge | Keskus teknisessä tilassa |
Täckning | Koko ylipainehalli |
Första hjälpen
Enligt 46 § i arbetarskyddslagen (738/2002) ska arbetsgivaren se till att första hjälpen anordnas för arbetstagare och andra personer som vistas på arbetsplatsen, ge anvisningar om första hjälpen och införskaffa tillräckligt med ändamålsenlig första hjälpen-utrustning till arbetsplatsen eller dess omedelbara närhet.
- Ambulansen vägleds: Pyöröovet.
- Ansvarsperson för första hjälpen: Teemu Rautiainen / Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 040 1868573.
Förnödenhet | Placering |
---|---|
Skåp för första hjälpen | Huoltorakennus (vanha)sijainti keskellä liikuntapuistoa |
Defibrillator | Huoltorakennus (vanha) sijainti keskellä liikuntapuistoa |
Brandsäkerhet
Utrymningsvägar
Principen för säker utrymning är att man i varje stund ska kunna avlägsna sig från byggnadens samtliga utrymmen via två utgångar utan nycklar eller andra öppningsdon. Dörrarna får inte hållas i baklås under arbetstiden. Det är inte tillåtet att förvara saker framför utgångarna.
välissä oleva p-alue, merkitään kyltillä)
Eldarbeten
Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme, och som ger brandfara. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, varvid det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare. På grund av eldfaran från heta arbeten ska man alltid beakta alternativa metoder.
För att utföra eldarbeten krävs alltid tillstånd för heta arbeten. Personen som gör ett hett arbete ska alltid ha ett giltigt certifikat för heta arbeten.
Riktlinjer
På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!
Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.
Säkerheten är allas gemensamma sak!
Säkerhetsorganisation
Fastighetens säkerhetspersoner
Säkerhetschef
Ylipainehalli |
Jukka-Pekka Pohjolainen Äänekosken Kaupunki tfn 020 6323259 jupe.pohjolainen@aanekoski.fi |
---|---|
Säkerhetsansvarig
rehtori KYK |
Mauri Kangaskesti Äänekosken kaupunki tfn 020 6323060 mauri.kangaskesti@aanekoski.fi |
Säkerhetsansvarig
ÄKhoy siivousplavelut |
Laura Väisänen Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 040 6629057 laura.vaisanen@aanekoski.fi |
Säkerhetsansvarig
Liikuntapalvelut – Terveysliikuntaprojektin liikunnanohjaaja |
Maria Heikkinen Äänekosken kaupunki tfn 040 1902748 maria.heikkinen@aanekoski.fi |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Jaana Kiiskinen Äänekosken kaupunki tfn 040 5514016 jaana.kiiskinen@aanekoski.fi |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Minna Porrassalmi Huiman juniorijalkapallon koordinaattori tfn 040 5514016 minna.porrassalmi@huimajuniorijalkapallo.fi |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Hannu Penttinen Huiman jalkapallojaoston puheenjohtaja tfn 040 5964521 hannu.penttinen@aanekoski.fi |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Antti Heinonen Huiman juniorijalkapallo tfn 046 8516104 ana78.heinonen@hotmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Joni Kautto Huiman juniorijalkapallo tfn 044 3227391 j.kautto89@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Juha Nyholm Huiman juniorijalkapallo tfn 050 5854727 junyholm@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Mikko Porrassalmi Huima juniorijalkapallo tfn 040 7576348 mikko.porrassalmi@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Mikko Huttunen Huima juniorijalkapallo tfn 040 7253042 mihu1977@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Kati Tuovinen Huima juniorijalkapallo tfn 040 7061235 katsu.tuovinen@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Jani Kaajalahti Huima juniorijalkapallo tfn 040 0429569 kaajis2@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Natalia Lunttila Huima juniorijalkapallo tfn 044 5110182 naxu23@hotmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Janne Nummela Laukaa P09 YJ tfn 040 9388686 jannenummela1975@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
Ylipainehalli |
Susanna Väisänen Huima P11 tfn 044 5381996 suvaisanen@gmail.com |
Säkerhetsansvarig
lukio liikunnanopettaja |
Erika Forsberg Äänekosken kaupunki tfn 040 0115328 erika.forsberg@aanekoski.fi |
Säkerhetsansvarig
ylipainehalli |
Paolo Corveleyn Huima P11 tfn 040 9388686 corveleyn.paolo@gmail.com |
Säkerhetsexpert
Ylipainehalli |
Ari Joutsimatka Äänekosken Kiinteistönhoito Oy tfn 040 1681011 ari.joutsimatka@aanekoski.fi |
Paloviranomainen
Keski-Suomi |
Tilannekeskus 24/7 Keski-Suomen hyvinvointialueen pelastuslaitos tfn 050 0542112 riskienhallinta@pelastustoimi.fi |
Larma efter hjälp
I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112
- Ring nödsamtalet själv, om du kan
- Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
- Berätta vad som har hänt
- Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
- Ange exakt adress och kommun
- Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
- Svara på frågorna som ställs till dig
- Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
- Angera enligt givna instruktioner
- Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
- Avsluta samtalet först när du får lov till det
- Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.
I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt:
Pyöröovet
Sjukdomsattack eller olycka
- Utred och kontrollera
-
- Vad har hänt?
- Kontrollera personens tillstånd (vaknar eller andas han eller hon)
- Ge första hjälpen vid behov
-
- En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
- Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.
- Gör nödanmälan
-
- Ring nummer 112.
- Berätta varifrån du ringer. Mämmensalmentie 4, ÄÄNEKOSKI
- Berätta vad som har hänt.
- Agera enligt anvisningarna.
- Rapportera förändringar i patientens tillstånd till nödcentralen.
Brand
- Rädda och varna
-
- Rädda dem som står i omedelbar fara och varna andra.
- Hänvisa människorna till samlingsplatsen.
- Släck och begränsa
-
- Försök släcka branden själv, undvik rök. Utsätt inte dig själv för fara.
- Begränsa att branden och röken sprids genom att stänga fönstren och dörrarna till brandsektionen.
- Slå larm
-
- Larma brandkåren genom att ringa nummer 112 från en säker plats.
- Berätta varifrån du ringer och var det brinner (adress och våning)och om människor står i fara.
- Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.
- Vägled
-
- Vägled räddningspersonalen till platsen.
- I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt: Pyöröovet
Vid utrymning är samlingsplatsen: Liikuntapuiston parkkialue (liikuntapuiston keskimmäisen rakennuksen
välissä oleva p-alue, merkitään kyltillä)
Alternativ samlingsplats: Hiihtarin koppi ( Hiihtoalueen huoltorakennus)
Verksamheten på samlingsplatsen
välissä oleva p-alue, merkitään kyltillä)
När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, börjar personalens representant leda verksamheten. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller ifall människorna bör hänvisas till en annan plats: t.ex. till en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten.
Det är inte tillåtet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från ansvarspersonen. Fastighetens säkerhetspersonal leder verksamheten på samlingsplatsen. Säkerhetspersonalen informerar om hur situationen utvecklas och meddelar när det är tillåtet att återvända till fastigheten.
Saker att minnas på samlingsplatsen:
- ta hand om eventuella skadade, meddela säkerhetspersonalen
- ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
- meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne
Alternativ samlingsplats
Ifall samlingsplatsen inte är trygg, förflyttar man sig till en säker reservsamlingsplats som skyddsledningen specificerat separat. Vid behov anvisar även myndigheterna skyddsplatser för mer långvarigt skydd.
Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer
Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Försök hjälpa dem så gott du kan.
- Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
-
- Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
- Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.
Vattenskada
- Riktlinjer
-
- Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
- Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
-
Anmäl omgående
- till servicemannen: Äänekosken Kiinteistönhoito Oy, tfn 010 5248331, jourtelefon 010 5248331
- till den tekniska disponenten: Hanna Räsälä, tfn 040 5862943
- Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
- Huvudvattenkran: "kyseessä ylipainehalli ja käytössä ainoastaan lämmityspiiri ei käyttövettä, kelistä johtuen ei kiertoa ensiöpuolella, puutteita: eristykset puuttuu,
viritys syksymmällä kun kelit on kohdallaan" - Värmefördelningsrum: Tekninentila
- Elcentral: Varavoimakone sijoitetaan 8 m päähän rakennuksesta ja sen sisällä olevat polttoainesäiliö sijaitsee varavoimakoneen rungossa, sen alapuolella ja on teräksinen. Viereen tuleva tekninen tila on myös yli 8 päässä.
- Ifall vatten hotar utanför byggnaden
-
- Anmäl till fastighetsskötseln och vid behov nödcentralen 112.
Vid hot om våld
I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.
- Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
- Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
- Be om hjälp i mån av möjlighet.
- Fly och hjälp andra att fly platsen
Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.
Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.
- Gör inte motstånd.
- Gör bara det som den hotfulle ber om.
- Försök varna andra i mån av möjlighet.
- Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
- Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.
Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.
Bombhot
Ett bombhot är ofta grundlöst och ges av en rubbad människa med det ska ändå alltid tas på allvar och varje hot ska anmälas till polisen. Det är viktigt att man i det läget inte tappar fattningen och håller sig lugn.
När ett hot ges per telefon
- Håll dig lugn. Dra ut på samtalet.
- Gör anteckningar. Anteckna hotet ordagrant till minnes.
-
Ställ frågor.
- Var finns bomben?
- Hur ser bomben ut?
- När exploderar bomben?
- Varför?
- Försök väcka en medarbetares uppmärksamhet redan under telefonsamtalet så att denne redan under samtalet kan rapportera till personen som svarar för säkerheten.
-
Fäst uppmärksamheten vid uppringarens talsätt och röstnyanser.
- Kan man höra dialekter eller andra särdrag i personens tal?
- Är han eller hon upprörd?
- Läser personen upp meddelandet från ett papper?
- Lyssna även på bakgrundsljuden (t.ex. trafik eller samtal i bakgrunden).
- Efter samtalet ska du meddela om saken till de personer som ansvarar för säkerheten i din lokal och i fastigheten (se kapitlet om Säkerhetspersonal).
- Ifall detta inte är möjligt, ring genast till polisen på tfn 112 och följ instruktionerna som ges på numret.
Ett misstänk föremål eller ett hotfullt brev
- Rör inte vid föremålet.
- Ifall det är fråga om ett brev eller annat liknande, som du redan har hanterat, lägg på minnet vilka ställen du har vidrört och lägg brevet t.ex. i en plastficka.
- Anmäl genast till de personer som ansvarar för säkerheten i din lokal och i fastigheten (se kapitlet om Säkerhetspersonal) och till polisen på allmänna nödnumret 112.
- Spärra av området i mån av möjligheter. Tänk på eventuella polisundersökningar (fingeravtryck och fotspår är synnerligen viktiga bevis).
- Hamna inte i panik. Följ polisens och säkerhetspersonalens instruktioner.
Allmän farosignal
Den allmänna farosignalen är en en minut lång stigande och sjunkande ljudsignal eller en varning som utropas av myndigheten. Den stigande respektive sjunkade signalen är sju sekunder lång. Den allmänna farosignalen betyder att befolkningen hotas av en omedelbar fara.
Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.
- Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
-
- Gå in. Stäng dörrar, fönster och ventilationsanordningar.
- Slå på radion och invänta anvisningar.
- Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
- Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna.
Gasfara
- Vid gasfara ges allmän farosignal.
- Gå tillväga på följande sätt
- Om du är inomhus och känner gaslukt:
- håll dig inomhus, gå upp till övre våningar, lyssna på radion för att få mera information
- tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
- Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
- skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
- försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
- Mer information om att skydda sig mot gas
-
- Stäng ventilationsanordningar, stäng dörrar och fönster tätt.
- Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrarna och hålla dig till utrymmen under vinden.
- Om du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
- Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.
Strålrisk
Vid risk för strålning ges en allmän farosignal.
Gå inomhus.
- Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och ventilationsanordningar.
- Bästa skyddet finns i mitten av huset och i källaren. Ta jodtabletter först efter uppmaning från myndigheterna (det ska finnas 2 jodtabletter per person).
Undvik att röra dig utomhus
Tilläggsinstruktioner
Ytterligare instruktioner fås av räddningsmyndigheterna i din stad, media samt på sidan 867 i Yles text-TV. Information finns även på Strålskyddscentralens webbplats www.stuk.fi och räddningsväsendets webbplats www.pelastustoimi.fi.
Elavbrott
Vid elavbrott förblir nödbelysningen tänd.
Agerande vid elavbrott
Elströmmen bryts i verksamhetsutrymmet, men i allmänna utrymmen fungerar belysningen fortfarande
- Kontrollera om möjligt säkringarna i gruppcentralen i det egna verksamhetsutrymmet.
- Om problemet kvarstår, kontakta fastighetsservice (tfn 010 5248331).
Elströmmen bryts både i verksamhetsutrymmet och i de allmänna utrymmena
- Använd en ficklampa
- Handled vid behov även andra
Koronavirusohjeita
Toimintaohjeita omaan arkeensa koronaepidemian aikana saa muun muassa seuraavista paikoista:
- Neuvontaa ja tietoa koronaviruksesta saa valtakunnallisesta neuvontapuhelimesta numerosta 0295 535 535.
- Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL ylläpitää päivittyvää sivua.
- Suomen hallituksen toimenpiteet löytyvät täältä.
- Terveysneuvontaa kansalaiset saavat omalta terveysasemalta, akuuteissa oireissa oman alueen terveydenhuollon päivystyksestä ja henkeä uhkaavassa tilanteessa hätänumerosta 112.
Kaupassa käynti
Jos tarvitset apua esimerkiksi kaupassa käymiseen tai muiden tarvikkeiden hakemiseen, voit pyytää apua naapureiltasi:
- viemällä lapun ilmoitustaululle (jätä yhteystietosi ja asuntosi numero)
- tai kiinnittämällä lapun oman asuntosi ulko-oveen
- laittamalla viestiä yhtiön viestintäkanavaan (esim. Facebook-ryhmä)
- yhtiö voi myös lisätä alla olevien linkkien kautta löytyviä naapuriapu-listoja ilmoitustalulle
Viruksen leviämistä voi yrittää estää lähettämällä kauppalistan viestillä tai soittamalla. Ostokset voi jättää avun tarvitsijan oven taakse niin, että ilmoittaa kauppakassin tuomisesta esimerkiksi soittamalla tai lähettämällä viestin. Kädet pitää muistaa pestä kunnolla, kävipä kaupassa tai vastaanottipa rahaa tai ruokakassin.
Alla on listattuna THL:n tietoja ja ohjeita koronavirukseen liittyen.
Koronaviruksen oireet
Koronaviruksen oireet ovat yleensä lieviä.
Jotkut ihmiset ovat saaneet vakavampia oireita. Heillä on yleensä ollut jokin muu sairaus, kuten astma tai sydänsairaus.
Koronaviruksen oireita ovat
- korkea kuume
- lihassärky
- yskä
- hengenahdistus
- väsymys
Sairastaminen
Jos oireesi ovat lieviä, sairasta kotona.
Soita omaan terveyskeskukseesi, jos
- oireesi jatkuvat kauan
- oireesi muuttuvat vakaviksi
- sinulla on hengenahdistusta
Jos olet sairas tai sinulla on lieviä oireita, pysy kotona. Älä mene sairaana töihin. Älä vie sairasta lasta päiväkotiin tai kouluun.
Näin estät virusta leviämästä
Jokainen voi tehdä asioita, jotka estävät koronaviruksen leviämistä.
Hyvä hygienia on paras tapa ehkäistä koronaviruksen ja kaikkien muidenkin virusten leviämistä.
- Pese kädet usein huolellisesti vedellä ja saippualla.
- Jos et voi pestä käsiäsi, käytä käsidesiä.
- Suojaa suusi, kun yskit tai aivastat. Käytä esimerkiksi nenäliinaa tai hihaa. Älä yski tai aivasta kämmeneesi.
Muista myös nämä asiat arjessasi:
- Pysy mahdollisimman paljon kotona.
- Vältä kättelyä. Keksi muita tapoja tervehtiä ystäviäsi.
- Pysy ainakin metrin päässä henkilöstä, joka yskii tai aivastaa.
- Tee etätöitä, jos se on mahdollista.
- Vältä suuria tapahtumia ja harrastusryhmiä.
- Älä vieraile yli 70-vuotiaiden ihmisten luona, sillä he kuuluvat riskiryhmään. Pidä yhteyttä esimerkiksi puhelimella.
Käyttö / huolto-ohjeet / viikko ja päivittäis tarkastukset!
Äänekosken ylipainehalli
Käyttö ja huolto ohjeet
1. Hallin rakenne
1.1.Ulkokangas
Ulkokankaan merkitys on ottaa hallin sisäisestä paineesta kankaaseen ja siitä perustukseen johtuvat voimaan vastaan ja kantaa halli.
Kangas pn PVDF fluorilakattu kangas, sen paino 1.150g/m2.
Kankaassa on ns. low-wick käsittely, mikä estää kosteuden kapilloitumisen pohjakudokseen ja näin pitää kankaan tasalaatuisena.
Kangas on palosuojattu B s2 d0.
Kangas on sidottu perustuksen sokkeliin U-teräksin, mitkä on pultattu 1m välein kemiallisin ankkurein.
1.2. Sisäkangas
Sisäkangas on ulkokangasta kevyempi, 730g/m2. Sen tarkoitus on toimia eristävänä rakenteena. Se on käsitelty low-energy pinnotteella. Palosuojaus B s2 d0. Sisäkangas on kiinnitetty ulkokankaaseen remmein mitkä roikuttavat sisäkankaan pitäen n. 20-30cm ilmaraon kankaiden välissä.
Sisäkankaan helmassa on pieniä ilmareikiä, joiden tarkoitus on päästää ilma kankaiden väliin pitäen ilmavälissä saman paineen kuin hallin sisätilassa.
2. Valaistus
Hallin valaistus on toteutettu epäsuoralla LED-valaistuksella Easyledin Bubo 514W heittimin. Kummallakin hallin pitkällä sivulla on 24 heitintä.
3. Ohjauskeskus
Ohjauskeskus valvoo ylipainehallin seuraavia toimintoja;
- ilmanohjaus
- lämmitys
- varapuhallin
- sähkökatkokset
- sisäinen ja ulkoinen paine, tuuli ja hallin paine
Hallin ohjauskeskuksesta voidaan säätää tuloilmakoneen paluukanavan automaattisen ohjauspeltien asentoa, sekä taajuusmuuttajin puhallinmoottereiden kierroksia ja näin ylläpitää haluttu paine normaalissa sääolosuhteessa.
Säätöautomatiikka nostaa hallin sisäisen paineen asetettuun korkeampaan tasoon, sään muuttuessa tuuliseksi.
4. Hallin ylläpito
Ylipainehalli on turvallinen ja hyvin varmatoiminen rakennelma, mutta se edellyttää jatkuvaa seurantaa ja eri toimintojen testausta säännöllisesti.
4.1.
Tarkista säännöllisesti hallin katteet ja mikäli ne ovat ilkivallan tai vahingon takia vaurioituneet, on vauriot paikattava PVC-kankaalla.
Hyvin pienet vauriot voi väliaikaisesti korjata käyttämällä sopivaa teippiä kunnes vaurio on korjattu PVC- kankaalla.
Suuremmat vauriot voi hätäpaikata käyttämällä sopivan kokoista PVC-kankaan palaa ja teippaamalla se kiinni hallin vauriokohdalle.
PVC-kankaan varsinainen korjaus tehdään lämpöpuhaltimella sekä rullatelalla. Suuremmissa vaurioissa on syytä käyttää korjaukseen perehtynyttä yritystä.
4.2.
Mikäli huoltotunnelia käytetään mm. tavaran tai nosturin sisään tuontiin halliin avataan vain yksi ovi kerrallaan ja kun se on suljettu asianmukaisesti voidaan avata toinen ovi.
Huoltotunneliin kuljetaan sen kyljessä olevasta käyntiovesta ja tunnelista poistutaan samaa kautta.
Varauloskäyntiä ei saa avata kuin vain hätätapauksessa. Ovien kunto ja salpojen asennot tulee tarkistaa päivittäin.
4.3.
Tarkista kerran viikossa ovien ympäryskaapelien kunto ja tiukkuus.
Tärkeää on että kaapelien pvc-kanavat ovat kunnossa, niissä ei saa olla vaurioita. Jos on niin välitön yhteys hallitoimittajaan.
4.4. Tarkista päivittäin:
- lumi ei peitä korvausilman ilma-aukkoja
- lumi ei peitä varapuhaltimen ilma-aukkoa
- puhallinmoottorit käyntikunnossa
- puhallinmoottoreilla normaali käyntiääni
- vakiopaineensäätö toiminnassa
- palaako automaatiokeskuksen LCD-näytössä hälytysvalo ja jos niin selvitä syy ja kuittaa hälytys
- kaukolämpö toiminnassa
- varauloskäyntien ovet ovat kunnolla suljetut ja poistumisvalot kunnossa
- huoltotunnelin ovet ovat kunnolla suljetut
- lumi- ja tuuliautomatiikat ovat toiminnassa
- varavoimakone on valmiudessa
- hallin LED-heittimet ja niiden ripustus on kunnossa
4.5. Tarkista viikottain
- testaa varavoima sulkemalla sähköntulo ohjauskeskukseen, anna varavoiman käydä n. 10 minuuttia
- varavoiman akun lataustoiminto on päällä
- varavoiman polttonestetankki on täynnä
- hallin pvc-kankaiden kiinnitykset U-, ja L-rautoihin kunnossa
4.6. Kova tuuli
- jos tuuli ylittää raja-arvon 15 m/s , nosta peruspaine n. 300pa
- myrskutuulessa 20 m/s ja yli nosta paine 350-400pa.
- yli 15 m/s keskituuli tai puuskatuuli säätilassa tulee arvioida suljetaanko halli käytöstä.
4.7. Kova lumentulo
- erittäin kova lumentulo voi aiheuttaa hallin katteen painumista alaspäin ja hallin paine tulee nostaa n. 400pa tasoon
- on tärkeää seurata sääennusteita ja nostaa hallin peruspaine ajoissa
- tuuli ja voimakas räntäsade saattaa aiheuttaa lumen kerääntymisen hallin katteen tiettyyn kohtaan, jolloin vaara on että raskas lumi painaa hallin katetta alaspäin, lisää tällöin paineet aina 400 ja yli tarvittaessa sekä nosta hallin lämpöä
- hallin reunoihin kerääntyvä lumi tulee poistaa säännöllisesti
- hätäpoistumisteiden eteen kerääntyvä lumi tulee poistaa säännöllisesti, samoin niiden ja pääsisäänkäynnin katolle kerääntyvä lumi tulee poistaa
- runsaan lumisateen aikana on syytä aina harkita hallin sulkemista
4.8. Hallin katteen väliaikainen laskeminen
- hallin katteita ei koskaan tule laskea tuulisella säällä
- laske hallin katteet pysäyttämällä tuloilmakoneen moottorit ja anna katteiden laskeutua rauhallisesti alaspäin
- älä laske hallia avaamalla varauloskäyntejä tai huoltotunnelia, nopea paineenmuutos saa aikaan voimakkaita virtauksia hallin sisällä, ja on vaara että lamput tai kankaiden kiinnitykset särkyvät
4.9. Painesäätö
Automaatioon on asetettu hallin sisäiselle paineelle alin raja-arvo. Mikäli hallin sisäinen paine laskee tämän arvon alapuolelle, anturi antaa ohjauskeskukselle käskyn käynnistää varapuhallin. Jos nostat hallin sisäistä painetta esimerkiksi lumikuormatilanteessa, nosta myös ala raja-arvoa n. 30pa alle käyttöarvon. Tarkista säännölisesti hallin paineanturit, mitkä sijaitsevat pääoven sisäseinässä että ne toimivat moitteettomasti.
4.10. Tuloilmakone
Tuloilmakone Fläktwoods on varustettu ilman ohjausta säätävillä sälesäätöpelleillä sekä taajuusmuuttajakäyttöisillä puhaltimilla.
Tarkista säännöllisesti sälepeltien ja puhaltimien toiminta.
Jos pelleissä tai puhallinmoottoreissa mekaanisia tai muita ongelmia, ota välittömästi yhteys hallin toimittajaan sekä paikalliseen IV-firmaan.
Vaihda suodattimet kun suodatin painemittari näyttää 200pa
4.11. Varapuhallin
Varapuhallin Miravent sijaitsee ulkona teknisen tilan vieressä. Tarkista että sen tuloilmapuolen sälepelti on kunnossa ja että se ei vuoda ilmaa.
Jos havaittavissa vuotoja tai pelleissä vikoja ota heti yhteys hallitoimittajaan tai IV-idea/Reiman.
YHTEYSTIETOJA:
Hallin toimittaja
Oy Polarhall Scandinavia Ab/Vepe Oy Peltonen 050- 4653495/ Antti Vihavainen
Automaatio ja sähkötyöt Sähköpalvelu Juha Palonen, 0400-646218
IV-työt IV-idea Oy , Tuure Reiman 040-7796725
Putkityöt LVI-Lape Oy, Tero Launonen 040-8487496
Onnettomuusskenaariot hallissa
3 Hallin käyttötilanteissa voidaan tunnistaa seuraavat onnettomuusskenaariot jotka edellyttävät poistumista:
3.1 Sääolosuhteet muuttuvat nopeasti ja vaativat hallin ylipaineistamista
- Halli on mitoitettu toimimaan sääolosuhteiden mukaisesti säädettävällä ylipaineella painealueella 200...400 Pa.
- Mikäli sääolosuhteista johtuen paine laskee säädetyn alapuolelle tai vastaavasti paine joudutaan nostamaan yli käyttöalueen, tulee halli tyhjentää hallitusti käyttäjistä ja yleisöstä.
- Paine muutoksista käyttöalueen ulkopuolelle tulee halliin vilkkuvalo ja äänihälytys, jolloin käyttäjien tulee poistua hallista.
Tilanteessa ei ole vaaraa ja ruuhkattomaan poistumiseen on runsaasti aikaa.
3.2 Halliin syntyy repeämä esim ilkivallan johdosta
Hallin kalvorakenne on kaksinkertainen pvc-kalvo, joiden välissä on noin 300 mm ilmatasku.
Mikäli ilkivallan tekijä viiltää tai muuten vaurioittaa kalvoa, halliin syntyy massiivinen vuoto ja halli laskeutuu noin 10 minuutin kuluessa vuodon syntymisestä.
Kyseisessä skenaariossa on henkilöillä riittävästi aikaa poistua hallista.
3.3 Hallissa syttyy rajoittunut tulipalo
Hallissa ei saa säilyttää mitään palokuormaa ja vähäisen palokuorman muodostavat vain liikuntaharjoituksissa käytetyt urheiluvälineet ja vaatteet.
Mikäli hallissa syttyy palonalku, se on hyvin rajoittunut, eikä pysty vaurioittamaan kantavaa kalvorakennetta.
Savunmuodostuksen vuoksi hallista on syytä poistua hyvässä järjestyksessä ja kyseisessä skenaariossa on henkilöillä riittävästi aikaa poistua hallista.
3.4 Sähkökatko tai puhaltimien vikaantuminen hallissa
Hallin ylipainetta ylläpidetään sähköverkkoon kytketyillä kahdella erillisellä puhaltimella. Sähkökatkojen varalta puhaltimien toiminta on varmistettu akkukäynnisteisellä diesel-generaattorilla.
Puhaltimien mitoitus on tehty sillä periaatteella, että yksikin puhallin riittää pitämään hallissa riittävän käyttöpaineen normaalitilanteessa.
Sähkökatkon tai yksittäisen puhaltimien vikaantumisen vuoksi hallista ei tarvitse poistua muuten kuin kohdissa 3.1...3.3 mainituista syistä.
Vuosittain toistuvat turvallisuusasiat
- Turvallisuuskokous: 1 krt. vuodessa vähintään (Turvallisuusvastaavat) koolle kutsujana toimintayksikönjohtaja.
- Turvakävely henkilöstölle: 1 krt. vuodessa vähintään (Vastuu toimintayksikönjohtajalla).
- Poistumisturvallisuus harjoitus: 1 krt. vuodessa vähintään (Vastuu toimintayksikönjohtajalla).
- Sisälle suojautumisharjoitus: 1 krt. vuodessa vähintään (Vastuu toimintayksikönjohtajalla).
Toimintayksikön toiminnasta riippuen tulee järjestää 2 - 5 vuoden välein:
- Alkusammutusharjoitukset (alkusammutus koulutus) henkilöstölle. (Vastuu toimintayksikönjohtajalla).
- Ensiapukoulutus (Vastuu toimintayksikönjohtajalla).
Äänekosken Vpk:ta on mahdollista hyödyntää mm. harjoituksien järjestämisessä. Vpk:n hyödyntäminen tukee nuorten harrastustoimintaa taloudellisesti mm.
Muut turvallisuus koulutukset:
Toimintayksikönjohtaja vastaa myös mahdollisista muista lakisääteisten koulutuksien järjestämisestä henkilöstölle, jotka ovat mahdollisesti alakohtaisia.
Turvallisuusasiantuntija Ari Joutsimatka konsultoi tarvittaessa edellä mainittujen asioiden osalta.
Dokumentointi:
Kaikki turvallisuuteen liittyvät koulutustiedot ja harjoitukset tulee dokumentoida sähköiseen pelastussuunnitelma järjestelmään (Vastuu toimintayksikönjohtajalla).
Tärkeät yhteystiedot
Hallin toimittaja
Oy Polarhall Scandinavia Ab/Vepe Oy Peltonen 050- 4653495/ Antti Vihavainen
Automaatio ja sähkötyöt Sähköpalvelu Juha Palonen, 0400-646218
IV-työt IV-idea Oy , Tuure Reiman 040-7796725
Putkityöt LVI-Lape Oy, Tero Launonen 040-8487496
Käyttäjäohjeistus
YLIPAINEHALLIN KÄYTTÄJÄOHJEISTUKSIA Maksimihenkilömäärä 120 henkilöä Yleinen hälytysnumero 112
OVIEN KÄYTTÖ
- Pyöröovi: Käytä sisään tullessasi ja poistuessasi pyöröovea. Kulje rauhallisesti.
- invaovi = pyöröoven vieressä oleva lehtiovi Invaovea ei saa pönkätä auki!
Invaovi on tarkoitettu vain pyörätuolikäyttöön ja hätäpoistumistieksi.
Halli on ylipainehalli, jonka vuoksi ulkoilman ja sisäilman ilmanpaine on erilainen, joten pyöröovessa vauhdikkaasti liikkuminen tai lehtioven avaaminen yhtaikaa synnyttää hetkellisesti voimakkaan ilmanpaineen oviaukkoon.
Huoltotunnelia on vain huoltomiehillä lupa käyttää.
VALOJEN KYTKEMINEN
Valokytkin on sisätilassa pyöröoven ja lehtioven välissä. Sytytä haluamallesi kenttäpuoliskolle valo joko kytkimestä A tai B. Sammuta valo lähtiessäsi.
- Sytytys = Paina vihreää kytkintä 3-5 sek
- Sammutus = Paina mustaa kytkintä 3-5 sek
- Himmennys = Kytkimen alla olevista portaattomista säädetään kirkkautta
HÄLYTYSVALO ja -ÄÄNI
Mikäli pyöröoven viereinen punainen valo hälyttää ja kuuluu äänimerkki, se on merkki ilmanpaineen muutoksesta ja tarpeesta poistua hallista.
- Kerää tavarasi ja siirry rauhallisesti pyöröoven kautta ulkotiloihin.
- Noudata joukkueenjohtajasi/valmentajasi ohjeistuksia.
- Ulos siirrytään ensisijaisesti 1) pyöröovesta, lisäksi 2) lehtiovesta.
HÄTÄPOISTUMISTIET
Hätäpoistumisteitä on lupa käyttää vain hätätilanteessa!
- Esimerkiksi kupolin katon muoto on lumitaakan vuoksi painunut äkillisesti ja kankaassa on suuri 4 x 5 m reikä
- Jätä hätäpoistumisteiden ovet avoimeksi
JÄRJESTYS
Jätä tila seuraavalle sen alkuperäismuodossa: isot maalit lyhyissä päädyissä, 8v8 maalit ja pikkumaalit pitkillä reunoilla, syöttöpenkit reunoilla poissa pelialueelta.
MAALIEN SIIRTO
Mikäli maaleja on tarve siirtää ottelun ajaksi ulos, sovi tästä ennakkoon kenttätyöntekijöiden kanssa.
TAVAROIDEN SÄILYTYS HALLISSA / PUKUSUOJISSA
Paloviranomaisen määräyksestä hallissa ei saa säilyttää ylimääräistä palokuormaa. Välttämättömien tavaroiden säilytys tapahtuu pukuhuonerakennuksen varastotilassa. Hallin rakenteisiin kuten pressukankaaseen ei ole lupa kiinnittää tai ripustaa tavaroita. Omat välineet ja tarvikkeet hallilla/pukusuojissa: Sovi asiasta liikuntahallinnon kanssa.
ROSKAT
- Jokainen käyttäjä/joukkue kerää omat tavarat ja roskat jälkeensä.
- Tapahtumien, otteluiden ja turnausten päätteeksi järjestäjä vie roskat hallin ulkopuolella olevaan suureen jäteastiaan.
PELASTUSTIE JA PAIKOITUS
- Ylipainehallin ympäri kulkeva väylä on pelastustie, ajoneuvojen pysäköinti alueella kielletty!
- Autoille ovat käytettävissä Liikuntapuiston p-alueet. Anna vierasjoukkueille toistaiseksi osoitteeksi Römminkatu 22, niin navigaattorikin ymmärtää sen.
- Pysäköi polkupyörät niille osoitetuille paikoille
OHJAAJAN / KÄYTTÖVUORON VASTAAVAN VELVOLLISUUDET
- Varauksen tehnyt yhdistys huolehtii, että jokaisen ryhmän vastuuhenkilö on saanut perehdytyksen ylipainehallin käyttöön ja toimintaan
- Ohjaajan tehtävänä on huolehtia, että käyttäjäohjeistuksia noudatetaan ja ryhmän jäsenet ovat tietoisia turvajärjestelyistä, antaa tiedoksi mahdolliset puutteet tai korjaustarpeet liikuntapalveluille
- Huolehtii oman ryhmänsä hallitusta poistumisesta evakuointitapauksissa
PRESSUILLA KIIPEILY KIELLETTY
- Se on vaarallista ja aiheuttaa äkillisen ilmanpaineen vaihtelun.
LUMEN AIKAAN
- Tarkkaile lumiseen aikaan kuplan ulkomuotoa. Mikäli havaitset siinä huomattavasti normaalista poikkeavaa laskeumaa tai muovissa repeämää, ilmoita asiasta päivystykseen.
- Varo pressuilta putoavaa lunta! Se tulee vauhdilla ja laskeutuu pitkälle.
TIEDOTUS
- Äkilliset tiedotukset lähetetään liikuntahallinnosta vuoron vastaaville txt/puhelu.
- Esimerkiksi huollon, tuulen tai lumikuorman vuoksi sulkemiset ilmoitetaan vuoron vastaaville, tiedotus myös tulevilla Ylipainehallin verkkosivuilla, viedään tiedote ulko-oveen (päiväaikaan) ja lähetetään Huiman sisällä Whatsup-ryhmätiedote.
HUOLTOPYYNNÖT
• Huolto - Liikuntapuiston numero 040 186 7296 • Huolto – päivystys 075 758 0361 • Ei-kiireelliset / Liikuntahallinto 040 551 4016
112 Suomi mobiilisovellus
112 Suomi -sovelluksen käyttöönotto
1.Lataa maksuton sovellus puhelimeesi sovelluskaupasta (App Gallery, Google Play, App Store).
2.Aseta ikoni puhelimen aloitusnäyttöön niin, että se on nopeasti löydettävissä.
3.Käynnistä sovellus, syötä puhelinnumerosi ja valitse haluamasi kieli (suomi, ruotsi tai englanti).
4.Saat kaikki ominaisuudet käyttöön antamalla luvan sovelluksen esittämiin kysymyksiin. Kysymyksissä on käyttöjärjestelmäkohtaisia eroja. Sovelluksen avaaminen ei tarkoita sitä, että hätäpuhelu käynnistyy. Voit huoletta tutustua sovelluksen palveluvalikoimaan.
Hyvä tietää 112 Suomi -sovelluksen tiedoteominaisuudesta
Vaara- ja viranomastiedotteiden sisällöstä vastaa aina tiedotteen antava viranomainen. Saat uudesta vaara- ja viranomaistiedotteesta äänimerkin sekä ilmoituksen puhelimen näytölle. Kaikki avoimet tiedotteet löytyvät Tiedotteet-välilehdeltä. Puhelinten omat käyttöjärjestelmät saattavat rajoittaa tiedotteiden saamista. Ilmoitus voi jäädä tulematta esimerkiksi silloin, jos ei ole antanut sovellukselle lupaa seurata sijaintia tai lähettää ilmoituksia, puhelin on virransäästötilassa tai paikannus ei ole jostain syystä onnistunut. Voit säätää tiedotteiden ääniasetuksia sovelluksen kohdassa: Asetukset/ Ilmoitukset. 112 Suomi -mobiilisovellus on turvallisuusviranomaisten suosittelema sovellus. Yksityisyytesi on turvattu. Uudet päivitykset saat päivittämällä sovelluksen
Lisätietoa ja Latauslinkki: 112 sovellus
Befolkningsskydd
Fastigheten har inget eget skyddsrum. Fastigheten omfattas av det allmänna befolkningsskyddet. Räddningsväsendet har beredskap för regionalt befolkningsskydd liksom även aktioner i exceptionella situationer. Viktiga uppgifter är att upptäcka hot och varna om dem, upprätthålla möjligheter att skydda befolkningen samt se till räddningsaktioner. Målet är att verksamheten är så effektiv som möjlig i olyckssituationer under exceptionella förhållanden. Myndigheterna ger vid behov anvisningar om att förflytta sig till skyddsrummen.
Utrymning
Med utrymning avses en ledd förflyttning av människor bort från en farozon i situationer där detta anses medföra en mindre risk jämfört med att skydda sig inomhus. Sådana situationer är alla snabbt utvecklade olyckor med farliga ämnen, kraftiga störningar som orsakas av brandgaser, explosionsfara och strålning.
Utrymningen görs alltid utifrån en separat order från myndigheterna. Myndigheterna har redan på förhand planerat genomförandet av utrymningen av området och reserverat nödvändiga transportmedel för detta.
Förvaring av inventarier
Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras.
Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.
- Utgångar, trapphus, korridorer inomhus och passager i lager
-
- Det är inte tillåtet att förvara några föremål.
- Under eller invid byggnader
-
- Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar
- OBS!
-
- I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen
Bilagor
Denna räddningsplan har följande bilagor:
Dessutom finns följande bilagor tillgängliga i webbtjänsten:
- ASEMAPIIRUSTUS
- JULKISIVUT
- POHJAPIIRUSTUS
- Paloturvallisuussuunnitelma Aanekosken jalkapallohalli 2021-07-02
- Poistumisreitit ja alkusammutuskalusto
- Testipoytakirja-valo-aanihalytys-sisa
- YPH käyttäjäohjeistus
- YPH pukuhuoneet poistumistiet, ensiapukaappi, alkusammutuskalusto
- Ylipainehalli pelastussuunnitelman arviointi
- kayttöohjeet
- tuuli ja lumi
Bruksanvisningar för brandsläckare
Släckare
- Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
- Dra loss säkringssprinten.
- Närma dig elden medvinds.
- Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
- Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
- Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
- Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
- Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
- När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
- Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.
Sladdar för uppvärming av bilar
Av säkerhetsskäl ska stickkontakten till bilens uppvärmningssladd alltid dras ur eluttaget efter användning, lämna inte sladden hängande i eluttaget på uppvärmningsstolpen. Du bör även hålla locket till eluttagets lucka låst.
Ett öppet stickkontakthölje och en fritt hängande strömförande sladdmedför risk för elektriska stötar. Om stickkontakten faller i en vattenpöl eller i snöslask kan den göra omgivningen elektrisk. Sladden för uppvärmning kan dessutom skadas så att den blir farlig, i samband med t.ex. snöskottning på parkeringsplatsen. Ett stickkontakthölje som är öppet kan utsättas för vandalisering.
Användarna ska ges instruktioner om hur sladdarna för biluppvärmning används och förvaras tryggt. Bolaget ansvarar för fastighetens säkerhet och om t.ex. en utomstående person skadas bär bolaget ansvaret. Även en bilanvändare som felaktigt lämnat uppvärmningssladdens kontakt i eluttaget ansvarar för eventuella skador.
Använd endast den sladd som är avsedd för ändamålet då du värmer bilen. Undvik skarvsladd, de är inte alltid trygga för barn och kan dessutom hamna på marken där de blir utsatta för vatten, fukt och smuts. Se till att eluttagen kontrolleras tillräckligt ofta.
Om bilens eluppvärmningsapparater inte används eller man inte ser till deras skick på rätt sätt kan det medföra elstötar för användaren eller andra personer. Det finns också brandfaror.
Nyckelsäkerhet
Det ska föras bok över överlämnade nycklar och kontroll över att nycklarna returneras, i synnerhet när arbets- eller boendeförhållandet upphör för en innehavare av nycklar.
Nycklarna överlämnas vid behov och mot kvittering. Nycklarna ska vara under ständig kontroll av personen som har kvitterat ut dem. Nycklar eller passeridentifikation som kvitterats för eget bruk får under inga omständigheter överlämnas till en tredje part.